- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
37-38

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mekanik - Sidor ... - V. (Vätskors egenskaper, 61-76) - 76. Hvad är en areometer? - Astronomi - I. (Fixstjernor, 77-89) - 77. Hvad är en fixstjerna? - 78. Huru långt bort befinna sig stjernorna?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mätstän-gerna A och B, se fig. 32. På detta sätt
beräknas höjdskilnaden mellan de två punkter,
der stängerna äro placerade.

illustration placeholder
Fig. 32. Afvägning.


76. Hvad är en areometer?

Areometern, fig.
33, är ett instrument, med hvars
tillhjelp man bestämmer vätskors
specifika vigt. Den
förfärdigas af glas
och består af två
cylinderformiga delar; den nedre är kortare men vidare, den
öfre, som kallas »halsen», är lång och smal
samt graderad. För att använda instrumentet
nedsänker man det i den vätska, som skall
undersökas. Areometerns vigt är
så afpassad, att den då nedsjunker
till något streck på halsen,
hvaraf spec. vigten bestämmes.
Ju lättare vätskan är,
ju djupare sjunker areometern
enligt Arkimedes’
princip. För att den skall flyta
stadigt, är underst på instrumentet
utblåst en kula, som till en del är
fyld med qvicksilfver.


illustration placeholder
Fig. 33. Areometer,

AB graderad skala,

BC den utblåsta delen,

D belastning för att instrumentet skall

flyta säkert.

ASTRONOMI.


I.



77. Hvad är en fixstjerna?

Dermed förstå vi de lysande punkter på
natthimmeln, hvilka under en lång följd af år
bibehålla sina inbördes lägen och lysa med
eget ljus. En fixstjerna är en sol, ehuru
oändligt långt aflägsen från vår jord.

78. Huru långt bort befinna sig stjernorna?

Den oss närmaste stjernan α (alpha) i stjernbilden
Centauren befinner sig på 211,330 stycken
afstånd, hvart och ett lika med afståndet
mellan solen och jorden (jordbanradien). Som
detta tal svårligen uppfattas i all sin enorma
storlek, mätas fixstjernornas afstånd uti s. k.
ljusår, d. v. s. den väglängd ljuset går på
1 år. Nu går ljuset 300,000 kilometer
(28,000 sv. mil) i sekunden, deraf kan man
lätt räkna ut, hvad som bör förstås med ett
ljusår. Nämda stjernas afstånd i detta mått
är 3 år 8 månader. Detta vill med andra
ord säga, att en ljusstråle behöfver 3 2/3
år för att hinna från α i Centauren till
jorden.

Den dernäst i ordningen befinner sig i en
annan trakt af himmelen; dess afstånd är
ungefär 3 ggr den förres, eller noggrannare
9 1/2 ljusår. Detta är stjernan 61 i Svanen.

Efterföljande tabell upptager de oss närmaste
stjernorna och den tid ljuset behöfver
för att från dem komma till jorden, d. v. s.
deras afstånd i ljusår.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:13:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/huru/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free