Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna / 39-40 (1890) Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Astronomi - 78. Huru långt bort befinna sig stjernorna? - 79. Hvad veta vi om stjernornas verkliga storlek? - 80. Hvarför tindra stjernorna? - 81. Huru har man indelat stjernorna? - 82. Huru många stjernor finnes det? - 83. Hvad menas med föränderliga stjernor? - 84. Hafva alla stjernor samma färg? - 85. Hvad menas med dubbelstjernor? - 86. Hvad menas med en konstellation eller stjernbild?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

α i Centauren	3	2/3	år
61 i Svanen	9	1/2	»
Vega i Lyran	21		»
Sirius i Hunden	22		»
α i st. Björn	25		»
Arcturus i Oxdrifvaren	26		»
Polstjernan i lilla Björn	50		»
Capella i Formannen	72		»

Om således t. ex. polstjernan en vacker
dag slocknade, skulle jemförelsevis få af oss
nu lefvande märka det, ty först efter 50 år
skulle denna händelse bli synlig för jordiska
ögon.

79. Hvad veta vi om stjernornas verkliga storlek?

Rakt intet; deras afstånd äro så enorma,
att de äfven i de bästa tuber blott te sig såsom ljuspunkter.
För en och annan af dem
har man visserligen försökt uppmäta diametern
och deraf beräknat storleken, men
dessa mätningar äro af mycket tvifvelaktigt
värde.

80. Hvarför tindra stjernorna?
Då en ljusstråle genomgår ett brytande
ämne såsom luft, sönderdelas den uti de vanliga
regnbågsfärgerna; denna sönderdelning i
förening med ojämnheterna i luftens täthet
anses vara orsaken till tindrandet. Luftens
fuktighet gör fenomenet lifligare, hvarför man
ock af tindrandet brukar sluta till väderleken
för närmast kommande tid.

81. Huru har man indelat stjernorna?

Efter deras glans uti s. k. storhetsklasser.
En stjerna af första storleken lyser klarare
än en af andra o. s. v. Deremot har denna
indelning intet att skaffa med stjernornas verkliga
storlek eller afstånd.

82. Huru många stjernor finnes det?

Man skulle vid första påseendet kunna
tycka, att denna fråga är absurd, då de flesta
väl tro sig se otaliga stjernor. Detta är
dock långt ifrån verkliga förhållandet. Ett
obeväpnadt öga ser 4000 à 6000 stjernor,
beroende på olik synskärpa. Med en vanlig kikare
uppgår antalet synliga till omkring 20000.
Nutidens mäktiga teleskop ha ökat antalet
till millioner. Medels den på sista tiden antagna
metoden att fotografiera Stjernhimmeln
får man 15 à 20 millioner stjernor upptecknade.
Hermite har medels en högst snillrik
beräkning uppskattat antalet till 66 milliarder.

83. Hvad menas med föränderliga stjernor?

Dermed förstås stjernor som ändra glans
så betydligt, att de, från att hafva räknats
till en klass, måst hänföras till en annan.
Denna förändring kan gå både uppåt till högre
klass och nedåt till lägre. Man har till och med
sett stjernor försvinna eller nya uppstå.
Hos några är denna ljusförändring periodisk,
d. v. s. stjernan genomgår en rad förändringar
för att återkomma till sitt ursprungliga
utseende.

84. Hafva alla stjernor samma färg?

De flesta stjernor äro hvita såsom vår sol;
en del lysa dock med rödt, gult, blått etc.
ljus. De föränderliga stjernorna ändra vanligen
färg på samma gång som ljusstyrka.

85. Hvad menas med dubbelstjernor?

En del stjernor förete, sedda i starka tuber,
det märkvärdiga skådespelet att upplösas
i två eller flera stjernor. Den mindre stjernan
beskrifver då en bana kring den större.
Äro de fler än två, röra de sig kring systemets
gemensamma tyngdpunkt.

86. Hvad menas med en konstellation eller stjernbild?

För att på något sätt hålla tillsammans
mängden af för blotta ögat synliga stjernor
hade redan forntidens folk ordnat dem i grupper,
åt hvilka de gåfvo namn, som skulle antyda deras likhet med jordiska föremål. Dessa
grupper kallas konstellationer eller stjernbilder.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>