Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna / 41-42 (1890) Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Astronomi - 86. Hvad menas med en konstellation eller stjernbild? - 87. Hvarför ser man inga stjernor om dagen?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 34. Norra stjernhimmelen.

Bifogade karta visar några konstellationer
omkring polstjernan. Stora Björn eller Karlavagnen;
Lilla Björn, hvars yttersta stjerna i
svansen är polstjernan; Lyran med den lysande
stjernan Vega; Kusken med den lysande
stjernan Capella eller Geten; Perseus
med den stora stjernan Algol o. s. v. Det
punkterade oregelbundna bandet tvärs öfver
kartan föreställer vintergatan.

87. Hvarför ser man inga stjernor om dagen?

Emedan solljuset öfverglänser stjernljuset
äfven hos de mest lysande stjernorna. Ställer
man så till, att dagsljuset ej kommer in
i ögat, t. ex. sätter för ögat ett långt invändigt
svärtadt rör, eller stiger ned uti ett mörkt
schakt, ser man stjernor äfven på ljusa dagen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>