Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Läran om ljudet - I. - 156. På hvad sätt fortplantas ljudet? - 157. Hvilka omständigheter inverka på ljudets fortplantningshastighet? - 158. Hvarför kan man i medvind höra ljud, som i lugnt väder icke höras? - 159. Hvarför höres i allmänhet ljud svagare på höga berg? - 160. Huru vet man, att det behöfves luft eller något annat elastiskt ämne för att fortplanta ljudet? - 161. Hvarför höres ljudet så långt i polartrakterna? - 162. Hvarför hör man ljud bättre om natten än om dagen? - 163. Hvarför hör man bättre genom en hörsellur? - 164. Hvarför höres talet på längre afstånd, då man talar i en ropare? - 165. Fortplanta sig alla ljud med samma hastighet?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ljudet lika starkt, men styrkan aftager på det
sättet, att då afståndet växer till 2, 3, 4 etc.
gånger det ursprungliga, försvagas ljudet till
1/4, 1/9, 1/16 etc. af sin ursprungliga styrka.
157. Hvilka omständigheter inverka på
ljudets fortplantningshastighet?
I första hand temperaturen, på det sätt
att ökad temperatur ökar hastigheten. Så
t. ex. är hastigheten vid 16° ungefär 340 met.
Vidare inverkar luftens egen rörelse, ljudet
går fortare med än mot vinden. Deremot
inverkar lufttrycket ej på hastigheten.
158. Hvarför kan man i medvind höra
ljud, som i lugnt väder icke höras?
Emedan luftens rörelse förändrar ljudvågorna;
i medvind hjelper denna rörelse vågornas
fortledning. En del forskare påstå, att
ljudet höres allra bäst i en riktning vinkelrät
mot den, i hvilken vinden blåser; detta är
dock ännu ej bevisadt.
159. Hvarför höres i allmänhet ljud svagare
på höga berg?
Till följd af luftens ringa täthet förlorar
ljudet i styrka; luftens vågor förmå der mindre
än i tätare luft. Dessutom bidrager frånvaron
af väggar och andra fasta föremål att
förringa ljudet.
160. Huru vet man, att det behöfves luft
eller något annat elastiskt ämne
för att fortplanta ljudet?
Ställer man en ringklocka, som sättes i
gång medels ett urverk, under klockan till
en luftpump och pumpar ut luften, så höres
ej det ringaste ljud, oaktadt hammaren hela
tiden slår på klockan. För att experimetet
skall lyckas, måste ringapparaten stå på något
mjukt ylle, ty i annat fall ledes ljudet
genom luftpumpens fasta delar till yttre luften
och örat.
161. Hvarför höres ljudet så långt
i polartrakterna?
Dels emedan den skarpa kölden sammandrager
luften, så att styrkan hos ljudet ej så
fort försvagas, dels emedan den derstädes öfverallt
rådande stillheten gör, att luftvågorna
ej störas af andra rörelser i luften.
Såsom exempel på, huru väl ljudet höres
i polartrakterna, kunna vi anföra, att kapten
Ross hörde rösten af ett par samtalande personer,
ehuru de befunno sig på 2 kilometers
afstånd; löjtnant Forster samtalade sjelf med
en person tvärs öfver hamnen vid Port-Bowen,
ett afstånd af ungefär 1 1/2 kilometer.
162. Hvarför hör man ljud bättre om
natten än om dagen?
Af precis samma skäl som i föregående
svar.
163. Hvarför hör man bättre genom
en hörsellur?
Emedan den utvidgade delen af luren
samlar ljudvågorna, som sedan sammanpressas
och sålunda med ökad styrka nå örats trumhinna.
Hörselluren är derföre för ljudet
hvad en samlingslins är för ljuset.
164. Hvarför höres talet på
längre afstånd, då man talar i
en ropare?
Af två skäl: 1:o emedan luften
i ett rör genom talet sättes i
starkare rörelse än den fria luften,
2:o emedan roparens väggar hindra
ljudet att sprida sig utan återkasta
det i en viss rigtning. Fig. 68
visar utseendet af en ropare.
 |
Fig. 68. Roparen. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
