Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Inledning.
Den mänskliga odlingens allmänna utvecklingsgång
framkallad af »kampen för tillvaron» och förädlad genom
samlefnaden, angifves uti jägarens, herdens och
åkerbrukarens yrken. Under de olika perioderna af denna
utveckling har boskapsskötseln spelat en mer eller mindre
viktig rol.
En lång tid förflöt innan jägaren lärde känna de honom
omgifvande djurens lefnadsvanor och egenskaper, innan
han lärde fullt uppskatta den nytta han kunde draga af
dem, innan han lyckades tämja dessa urskogens invånare
och af deras afkomma uppdraga hjordar af husdjur.
Troligt är att jägarens enda husdjur, hunden, kraftigt
biträdde sin ägare vid såväl vilddjurens nedläggande som
tämjande. Härunder förbyttes så småningom den anfallande
jägaren till en skyddande herde, hvars förstling såsom
husdjur fåret blef. Såsom stöd för detta antagande talar bland
annat detta djurs mångsidiga användning. Mjölk, kött och
päls; allt hos djuret kommer till nytta. Dess små
fordringar på näring underlättade ock underhållet af detsamma.
Tama svin, getter och nötkreatur omtalas äfven såsom
husdjur sedan urminnes tider. Till en början hade
nötboskapen sin största betydelse såsom dragare, och det först
sedan människans kringströfvande lefnadssätt upphört; ty
för herden förefans behof däraf endast vid ombyte af
lägerplats. För åkerbrukaren däremot, som skulle uppbruka
jorden och värkställa allehanda transporter, blef behofvet
af lämpliga dragare oafvisligt. Tager man vidare i
betraktande den erhållna komjölkens värde för den bofasta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
