Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Hästskötseln - Olika hästraser - Foderämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
väldiga hofvar och långt hofskägg. Färgen är vanligen
brun. Rör sig tämligen raskt. Några djur af denna ras
hafva införts till Sverige, där de dock ej visat sig rätt
användbara annat än på den allra styfvaste jorden.
Vi se af det ofvan sagda, att hvarje lands eller orts
jordbruk sålunda utbildar sina egna hästar, lika så visst
som arabernas sätt att rida har bildat den orientaliska
hästen och som kapplöpningarna med åtföljande tränering,
hafva format fullblodshästen i England.
Foderämnen. Hvad vi redan anfört om de olika
födoämnena för nötboskap, gäller äfven i hufvudsak hästar;
vi vilja blott tillägga några ord härom.
Bete kan knappast ersättas af något annat födoämne,
så länge hästen växer. Det för hästen tjänligaste betet är
det som förekommer på högländta eller på väl afdikade
fält, hvarest gräset blir tätt och finbladigt. Hästen kan få
full mun äfven om gräset är kort, och de unga skotten äro
för honom de bästa.
Grönfoder af rödklöfver eller vickerhafre blandad med
timotej eller rajgräs, är för hästen bäst. Är det kort och
fint, så är det äfven kraftigare än det grofva och långa,
och hästarna hålla sig därpå lättare och lifligare.
Hö som är väl bärgat är lika rikt på näringsämnen,
som det gräs af hvilket det beredts. Godt hö är för
hästen lika mycket närande, som dess motsvarande halfva
vikt af hafre. För hästar som växa är hö nästan
oumbärligt, ty det befordrar i hög grad kroppsutvecklingen.
Halm. Ärthalm är mera närande än sädeshalm; af
sistnämda halmsort är hafrehalm den bästa, därnäst
kornhalm, sedan hvete- och råghalm.
Allt under förutsättning af god bärgning.
Hafren har, af alla sädessorter den minst
sammanhängande kärnan och smältes därför lätt af hästen, äfven då
den utfodras hel och torr. Till hästar med dåliga tänder
måste den dock krossas. I båda fallen gifves den blandad
med hackelse. För unga hästar kan god och torr hafre
ej ersättas af något annat kraftfoder, ty stöpt eller
krossat foder gifver mer hull än kraft.
Ärter och bönor äro kraftiga men svårsmälta
foderämnen. Ärterna böra stöpas före utfodringen. Bäst är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
