Till hvarje 400 gr. (1 skålp.) ullgarn tages 75 gr.
(6 lod) alun, 75 gr. (6 lod) salt och 150 gr. (12 lod)
färnbock. Alun stötes, uppkokas i en förtent kittel,
med så mycket vatten, som 400 gr. (1 skålp.)
ullgarn godt har rum uti. Vid uppkokningen ilägges
garnet, som får koka en halftimme, men sedan
upptages det att torka. Rent sjövatten hälles i kitteln,
däruti lägges 150 gr, (12 lod) färnbock (som ett
dygn förut legat i gammalt dricka) samt 75 gr. (6
lod) salt att uppkoka, hvarefter garnet ilägges att
koka en timme, men vrides ibland omkring i kitteln.
Den upptages sedan, Sköljes och hänges att torka.
Att färga rostgult på bomullsgarn.
Oblekt bomullsgarn bör först delas i 100 gr. (1
kvarts skålp.), ombindas löst med groft segelgarn samt
koka en stund i vatten, hvarefter det uppvrides, men
behöfver ej torka. Till hvarje 400 gr. (1 skålp.) garn
tages 400 gr. (1 skålp.) väl stött vitriol, hvilken
lägges i en balja med 5 lit. (2 kannor) vatten, att
smälta väl. Af björkaska kokas en skarp lut, som
ställes att sjunka; sodalut går ock an. Sedan
afhälles den klara luten i en balja för sig. 1 lit. (1
stop) af den smälta vitriolfärgen hälles i ett stort
fat och 1 lit. (1 stop) lut i ett annat; en knippa af
det delade garnet doppas först i luten, sedan i färgen
och åter i lut, och så fortfares tre à fyra gånger;
den nu begagnade luten och färgen hälles i andra
kärl hvar för sig, och åter tages 1 lit. (1 stop) lut
och 1 lit. (1 stop) färg till en ny garnknippa. På
detta sätt fortfares tills att garnet är färgadt; men
skulle då tyckas att det är för ljust, så doppas allt
garnet först i den begagnade luten och därefter i
färgsumpen tills man får så mörk färg man vill, då
garnet väl vrides, får torka och sedan sköljes. I
den färg och lut som är kvar kan färgas mera garn,
som blir ljusare, men mycket vackert att randa eller
bottna förkläden med.
Att färga svart på bomullsgarn.
Man färgar först garnet rostgult, som i
föregående är beskrifvet, samt låter det torka. Emellertid
kokas 30 lit. (6 kappar) albark i en mycket stor
järngryta, att sumpen blir tillräcklig utan att spädas;
den bör koka med lock öfver i tre timmar, hvarefter
den aflyftes, får kallna och silas samt åter hälles i
grytan. I en stor påse tömmes 200 gr. (1 halft skålp.)
brun bresilja till hvarje 400 gr. (1 skålp.) garn, påsen
omknytes och lägges i grytan att koka en och en
half timme, då den upptages, ur vrides och garnet får
en och en half timme koka, hvarefter grytan aflyftes
att kallna, garnet vrides, upphänges att torka och
sköljes därefter, så är det färdigt. Denna färg hvarken
färgar af sig eller går utur.
Gult på ylle.
Härtill tages 12 gr. (1 lod) vinsten, 12 gr. (1
lod) kräpp och 12 gr. (1 lod) alun till hvarje 400
gr. (1 skålp.) garn; vinsten och alun stötes fin. I en
oförtent kittel hälles 10 lit. (4 kannor) sjövatten,
den stötta färgen och krappen lägges däri att
uppkoka; därefter iplockas garnet att koka tills man
tycker det hafva tillräckligt stark färg, då det
upptages, sköljes och torkas. Obs. Allt ullgarn bör vara
väl tvättadt innan det färgas.
Säker gredelin färg på linne och bomull.
Till 400 gr. (1 skålp.) garn tages 100 gr. (8
lod) stött alun. En oförtent kittel sattes på elden
med så mycket sjövatten, att garnet väl får rum,
den stötta alunen ilägges, och då den smält iplockas
garnet att koka en halftimme, men sedan upptagas.
I alunvattnet vispas så mycket siktadt rågmjöl, att
det blir en tjock välling, som, då den afsvalnat, iröres
jäst och surdeg så mycket, att det kommer i jäsning.
Garnet nedlägges däri, att i åtta dagar vändas och
guuggas hvarje dag; men efter denna tid upptages
det, urvrides, och i sumpen lägges 100 gr. (1 kvarts
skålp.) brun bresilja, som en half dag stått i blöt.
Kitteln sättes på elden att koka en half timme, då
stickorna, frånsilas och garnet ilägges att äfven koka
en half timme, hvarefter det sköljes och torkas.
Grankottsbrunt på bomull.
Till 2 kilog. (5 skålp.) garn tager man 70 lit.
(1 halftunna) grankottar samt något björkbark;
grankottarna klyfvas och kokas tillika med barken en bra
lång stund, hvarefter garnet ilägges att koka två
timmar, får sedan ligga i färgen tills det kallnat, då
det upptages, sköljes i byklut och upphänges att torka.
Grå färg, enrisgrått
Enrisgrenar med barr och bär kokas i vatten i
två timmar, hvarefter grenarna borttagas och garnet
kokas i lagen en och en half timme, hvarpå det åter
upptages. Nu sättes till lagen 5 à 8 gr. (1 och 1
halft à 2 ort) grön vitriol (järnvitriol) för hvarje 400
gr. (1 skålp.) garn som skall färgas. Så snart vitriolen
smält, lägges garnet åter i lagen, där det får ligga
till dess denna är kall, hvarunder garnet vändes ett
par gånger. Därefter upptages det och sköljes mycket
väl i kallt vatten, torkas och är nu färdigt. På
sådant sätt gifver man åt ylle en vacker grå färg,
som hvarken färgar ifrån sig eller fäller, och äfven
för linne och bomull är denna färg med samma fördel
användbar.
Grått, att färga på bomull.
75 gr. (6 lod) vitriol, 75 gr. (6 lod) galläpple
och 25 gr. (2 lod) hvit vinsten tages till hvarje 400
gr. (1 skålp.) garn. Färgen stötes fint samt lägges i
ett så stort kärl, att så mycket vatten får rum, som
man tycker kan stå väl öfver garnet, men vattnet
ljummas först och hälles öfver färgen, hvilken står
att draga öfver natten. Morgonen därpå doppar man
garnet flera gånger tills det blir nog mörkt, då det
sköljes i kallt vatten och hänges att torka.
Annan sort grå färg på bomullsgarn.
Till 400 gr. (1 skålp.) garn tages 25 gr. (2 lod)
galläpple 25 gr. (2 lod) röd vinsten och 25 gr. (2
lod) alun. 5 lit. (2 kannor) vatten sättes på elden,
däruti läggas färgerna fint stötta att koka en kvart,
då garnet iplockas, att äfven koka en kvart, under
jämn omröring, hvarefter det upplyftes med en käpp,
och 50 gr. (4 lod) stött vitriol iröres samt får en
stund koka, då garnet ånyo ilägges att koka tre kvarts
timme. Kitteln får sedan aflyftas och stå tills det
blir kallt, hvarunder garnet ofta omröres, sedan sköljes
och hänges att torka.
Grått på ull och bomull.
Mjölonris kokas en stund, silas sedan från spadet,
garnet blött i varmt vatten och väl utvridet lägges
däri att uppkoka, hvarefter det upptages och man
blandar till hvarje 400 gr. (1 skålp.) ullgarn 40 gr.
(3 lod) och till hvarje 400 gr. (1 skålp.)
bomullsgarn 60 gr. (5 lod) finstött vitriol, uti lagen, som
röres mycket väl om, att den smälter. Garnet ilägges
åter, men behöfver ej koka, ifall man ej vill hafva
det mycket mörkt. Sköljes.
En annan sort.
Helt starkt enlag kokas och silas, garnet lägges
därefter i och får koka en timme, då det upptages;
50 gr. (4 lod) finstött vitriol till hvarje 400 gr. (1
skålp.) garn, eller mera om man vill hafva det mycket
mörkt, lägges i enlagen och röres om tills det smälter,
då garnet åter ilägges att koka en stund, hvarefter
det upptages, sköljes och hänges att torka.
Till 400 gr. (1 skålp,) garn tages 15 lit. (6
kannor) vatten, en göpen albark och två skedblad
slipgårr att kokas tillsamman en och en half timme,
då ilägges garnet att äfven koka en timme, hvarefter
det upptages och får kallna; 100 gr. (8 lod) finstött
vitriol lägges i färgsumpen att smälta och omröras,
då garnet åter får koka en timme, men vändes flitigt
under kokningen. Sedan lyftes kitteln af att kallna,
då garnet vrides, sköljes och får torka, så är det
färdigt.
Att färga blått på ylle.
Till 400 gr. (1 skålp.) ullgarn tages 100 gr.
(8 lod) alun, 50 gr. (4 lod) vinsten och tvenne fulla
händer hvetekli samt så mycket vatten att garnet
har rum i färgsumpen. När detta kokat upp lägges
garnet däruti att koka en timme. Sedan lyftes det
af elden och ligger öfver natten; tages då upp, sköljes,
och därefter kokas 75 gr. (6 lod) bresilja en half
timme i vatten, då stickorna frånsilas och garnet får
ligga i sumpen tills det kallnar, hänges sedan upp
att torkas; då värmes stark byklut och däruti lägges
garnet i fyra timmar, hvarefter det sköljes, det bör
då vara färdigt. Men är det ej jämnt färgadt, så
färgas det om på lika sätt, då är man säker att
färgen aldrig går utur. Luten får ej vara för varm,
ty då händer att garnet blifver brändt.
Gredelint på ullgarn.
Till 400 gr. (1 skålp.) garn tages 75 gr. (6 lod)
alun, 75 gr. (6 lod) färnbock, 25 gr. (2 lod) brun
bresilja och 40 gr. (3 lod) hvit pottaska. Alun och
garnet kokas en timme under flitig omröring uti en
kopparkittel, med så mycket vatten att det står
fullkomligt öfver. Sedan upptages garnet ur alunlagen,
kitteln göres ren, sättes åter på elden med sjövatten,
som förut. När det uppkokat, iläggas färnbocken och
bresiljan och kokas en timme utan garnets iläggning.
Lagen silas ifrån stickorna, kitteln rengöres, lagen
slås åter uti, hvarefter garnet ilägges och omröres
ganska väl en timme utan eld. Kitteln sättes åter
på elden, kokar en kvarts timme, tages af elden och
garnet upptages. Pottaskan blötes och lägges i lagen
samt omröres tills den smälter. Då ilägges ånyo
garnet och omröres i lagen en timme utan eld.
Därefter upptages det, sköljes i sjövatten och upphänges
att torka. Om färgen ej fås så hög som åstundas,
så ilägges mera pottaska. Vill man åter hafva färgen
ljusare så minskas färnbocken.
Att färga löfgult på ylle och bomull.
Till 400 gr. (1 skålp.) garn tages 50 gr. (4 lod)
alun, som tillika med tillräckligt vatten får koka en
stund samt därefter torka, och sumpen bortslås; torkadt
björklöf och hundloka, bra mycket af hvarje, kokas
i fulla två timmar och sedan bortsilas från sumpen;
garnet ilägges samt kokas tills det får så stark färg
man vill; då tages det upp, och tvenne små skyfflar
eldmörja lägges i sumpen, hvarefter den kokar en
god stund, då garnet ilägges och man låter det
ligga tills det kokar upp, då det strax sköljes och
är färdigt.
Att färga blått på bomulls- och linnegarn.
Koka upp vatten, slå däruti god björkaska och
låt den stå tills luten blir så stark, att den svider
på tungan; då hälles det klara utaf och slås uti en
förtent kopparkittel att koka; indigo stötes helt fint,
siktas genom florsikt och lägges däruti att koka en
kvarts timme; därefter hälles färgen i en stark
ekbytta, som lägges ett lock uppå, med ett kläde emellan,
att det blifver väl täppt; byttan ställes uti en varm
spis eller bakugn, så att färgen jämt håller sig ljum;
men dagen därefter lägges ett stycke surdeg däruti,
hvilken plockas sönder helt smått; byttan öfvertäckes
åter rätt väl och får stå där hon håller sig i jämn värme
fyra à fem dagar; då försökes färgen med en ny
trästicka, som doppas däri; om stickan då blifver
grön, så är färgen riktig, men sker ej det, så bör
han stå till dess han håller detta prof, då doppas
garnet däruti, den ena härfvan efter den andra;
men dessa härfvor gnuggas rätt väl, så ett de taga
färgen till sig, och man låter dem sedan ligga två à
tre dagar i sumpen; därefter vrides garnet upp och
får hänga ett dygn att torka på ett ställe, där ej
solen skiner; lägges sedan åter uti färgen, hvarest
det bör ligga tills det blifver så mörkt, som åstundas;
men förgätes ej att byttan hålles väl täppt, med lock och
kläde emellan samt står i en jämn värme, eljes fastnar
ej färgen därpå; äfven skall garnet en gång om dagen,
så länge det ligger däri, tagas upp och gnuggas. När
det då är så mörkt man vill, vrides färgen utur
garnet, som upphänges till torkning två à tre dagar,
att det blifver väl torrt; sedan tvättas det uti het
lut, hvaraf ej mera tages, än den kan slås i den
öfverblifna färgen i byttan; men garnet sköljes sedan
i kallt vatten, upphänges och torkas, så är det
färdigt. Den kvarlämnade färgen kan nyttjas till ljusare
blått, när den först uppkokas, samt slås uti byttan,
och då den är ljum, lägges uti och förfares därmed
på lika sätt, som det mörka: att garnet tages upp,
torkas däremellan, gnuggas alla dagar, står täppt och
i värme; men när det är så mörkt som åstundas, så
upphänges det att torka och behöfver då ej sköljas i
lut, utan allenast i kallt vatten. Proportion till
denna färg är: till hvarje 400 gr. (1 skålp.) bomulls-
eller linnegarn 5 lit. (2 kannor) lut, 25 gr. (2 lod)
indigo och så mycket surdeg som ett litet hönsägg.
Garnet färgas först blått, på lika sätt som det
nästföregående, hvarefter det sköljes, upphänges och
torkas rätt väl; sedan sättes 8 lit. (3 kannor) kallgjord
björklut på elden uti en förtent kopparkittel
och lägges däri 100 gr. (8 lod) skillingsgräs eller så
kallad ängskära; hvilket köpes torrt på apoteket; låt
det koka uti luten en half timme, hvarefter kitteln
tages af elden och gräset lyftes upp; då lägges däruti
3 gr. (1 kvintin) spanskgröna, som förut legat en
stund i blöt, hvilket röres väl om, och sedan låter
man det koka litet; därefter tages kitteln af elden,
garnet lägges uti och får ligga en fjärdedels timme,
då tages det upp, sköljes, upphänges att torka och är
färdigt. Ju mörkare man vill hafva detta garn, ju
längre bör det ligga i den grå färgen. Obs. Att
proportion till gröna färgen är till 400 gr. (1 skålp.).
The above contents can be inspected in scanned images:
229, 230, 231, 232, 233, 234, 235, 236, 237 Project Runeberg, Sun Dec 16 18:08:26 2012
(aronsson)
(diff)(history)(download)<< PreviousNext >> https://runeberg.org/husmans/21.html
