Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om kryddor. Av Nanna Lundh-Eriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var vår kanel. I Gamla Testamentet nämnes kanel på många
ställen tillsammans med andra välluktande kryddor,
bl. a. i beskrivningen av smörjelsen, som under
ökenvandringen skulle användas för tabernaklet. Även i rökelsen
och det välluktande brännoffret ingick kanel.
Läkekonstens fader, Hippokrates, död 370 f. Kr., talar om
kanelens medicinska egenskaper, och andra författare prisa
den som krydda till vin. Men först i 9 århundradet e. Kr.
lärde man sig använda den som krydda till mat.
Kanel fås av ett ända till 10 m. högt, ständigt grönskande
träd, som man emellertid vid odling söker hålla i buskform.
Det har läderartade blad och oansenliga, grågröna blommor.
Men varken blad, blommor eller frukt tillvaratages för
kryddans skull utan i stället barken. När de från
grundstammen framkomna skotten äro ungefär fingertjocka,,
avskäras de, rensas från smågrenar och blad och skalas
efter 24 timmar. Efter ytterligare 24 timmar, varunder
barken får ligga i högar och utsättes för ett slags jäsning,
har det yttre korklagret så lossat, att det kan avskäras.
Därpå får barken ytterligare torka ett dygn, varefter den
buntas ihop och sändes ut i marknaden. Då har den en
rörliknande form, som just givit den sitt namn. Kanel
kommer nämligen av det latinska namnet canella = litet
rör.
Avskalningen håndhaves av en särskild folkkast, de s. k.
kanelskalarna från Galle, vilka ha privilegium på detta
arbete, som kräver stor försiktighet och omsorg, då barken
ofta kan vara millimetertunn. För att ej knivarna skola
menligt inverka på barkens kvalitet, äro de av koppar
eller mässing. Färsk är barken vit, torkad är den brun
och tunn. Den äkta kanelen, från Ceylon, kommer sällan
till oss, utan vi få nöja oss med kassiakanelen, grövre och
starkare, ursprungligen hemmahörande i Kina. Det är mest
på båda dessa ställen, på Ceylon och i Kina, som kanelen
nu odlas. På förra stället uppgår skörden pr år till ungefär
500 000 kg. Växten i sin helhet sprider en aromatisk doft,
som på flera mils avstånd från land slår emot seglaren.
Den är en av de få växter, av vilka allt kan tillvaratagas.
Av roten får man kamfer, —växten hör till kainferväxternas
familj — trävirket användes av snickaren, av blad och
blommor beredes en i Orienten högt skattad parfym, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
