Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkungatiden - Balladen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
48
Vida flera stoff fingo vi genom hanseaterna, så framför
allt en hel cykel om Didrik av Bern och hans kämpar.
Redan i början av 1300-talet anspelas på dessa dikter,
och i en kyrka, Floda i Södermanland, hava vi några tak-
målningar från 1400-talet, där scener ur dessa och andra
ballader avbildas — bland de senare ock en ballad om
Holger Dansk, vars omkväde meddelas: Hollager dans han
wan siger af Burman.
Liksom själva strofibrmerna kommo nog också de flesta
sagostoffen från England, och detta förklarar den stora
likhet, som finnes mellan de engelska och de nordiska bal-
laderna — en likhet, som, om än i ringare grad, föreligger
mellan de nordiska samt de franska och spanska, beroende
därpå att dessa visor över England kommit till norden. Men
detta engelska inflytande visar sig ock i dikter, som vid
första blicken förefalla rent nordiska. Så t. ex. hava vi en
visa, Folke Lagmansson och drottning Hillevad. Per-
sonerna antogos först vara rent historiska: Magnus Ladu-
lås’ drottning och riddaren Folke Algotsson, en broder till
officieförfattaren biskop Brynolphus. Men endast namnen
äro historiska; innehållet i visan är lånat från en skotsk
ballad, Young Waters, och på samma sätt förhåller det
sig med flera andra visor. En både i Danmark och Sve-
rige samt även på Island mycket populär ballad hand-
lade om konung Waldemar, hans grymma drottning och
hans älskarinna Tova. Men även denna visa är ursprung-
ligen engelsk, och de verkliga huvudpersonerna voro konung
Henrik, drottning Eleanor och “fair Rosamund“. Men
i norden “historiserades“ denna visa, så att den i Sverige
kom att handla om Valdemar Birgersson och drottning
Sofia, i Danmark först om Valdemar den store, sedan om
Valdemar Atterdag.
Andra motiv äro däremot rent inhemska, så ett, som
lånats från lagman Lars Perssons klosterrov. Den här
besjungna händelsen inträffade 1244, och det är tydligt,
att balladen diktats endast några få år senare. Även för
en annan klosterrovsvisa ligger en verklig händelse till grund.
1284 rövade nämligen den förut omtalade Folke Algots-
son en högättad ung dam ur ett kloster och flydde med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
