Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Unionstiden - Biskop Thomas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55
till syfte att tjäna till tidsfördriv, nämligen Karlamagnus
saga, som blott finnes kvar i fragment, och Didriks saga
av Bern, vars innehåll redan förut var känt, ehuru då i
balladens form. Mera poesi hade blott två dikter, en från
plattyskan gjord översättning av den ursprungligen franska
dikten Namnlös och Valentin samt en blott delvis bevarad
översättning av en annan fransk dikt, Paris och Vienna.
Betecknande för den mera nyktra uppfattningen är, att
alla dessa dikter utom Paris och Vienna och Konung
Alexander äro på prosa.
Folkungatidens ballader ersattes, såsom vi redan sett, av
den långsläpiga romanvisan, som näppeligen varit dans-
visa, utan troligen blott lästes eller sjöngs och vilken med
sin brist på plan och sina intrasslade äventyr gör intryck
av ett slags lånbiblioteksroman.
Men i dessa dikter hava vi blott en döende litteraturs Biskop
. . ta i • » Thomas
sista attlingar. Det nya nos unionspenoden kommer fram
på ett annat område och står i samband med den kraf-
tiga nationella rörelse, som Engelbrekt satte i gång och
vars målsman inom dikten hans käcke meningsfrände
biskop Thomas blev. Metern i dennes präktiga dikt om
Friheten är icke balladens, utan såsom det hövdes en andlig
författare lånad från den kyrkliga sekvensen, och det hela
klingar också såsom det svenska folkets frihetspsalm. Ty
det nya i denna dikt är icke blott dess stolta frihetskär-
lek, utan ock den djupa känsla för fosterlandet, som här
för första gången kommer fram i svensk dikt och som
gör detta kväde till en milstolpe i svensk litteratur.
Det uppslag, som Engelbrekts vän här givit, fullföljdes
sedan av mindre begåvade skalder i dikter om Gottlands-
förräderiet och slagen vid Brunkeberg och Brännkyrka,
och trots den knaggliga formen hänvisa även de på det
nya ideal, som nu inom den praktiska politiken med allt
större och större klarhet framträdde för denna tids män:
eft fritt och svenskt fosterland.
Biskop Thomas gav också ett annat uppslag: han
inledde även unionstidens historiska litteratur. På samma
meter som dikten om Friheten skrev han en dikt om
Engelbrekt, vilken tyvärr blott finnes kvar i ett fragment.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
