Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Unionstiden - De äldsta trycken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
legendarium 40 marker penningar och ett graduale 16
marker penningar. Men vad dessa summor då betydde,
framgår därav, att priset på en oxe samtidigt blott var
tre marker penningar. Ett exemplar av dekretalerna
kostade således lika mycket som en hel boskapshjord — 33
oxar, — och missalet motsvarade i värde 16 oxar, således
en liten förmögenhet i vår tids mynt. En uppfinning,
som sänkte priset på en dylik för kyrkan nödvändig vara,
var därför ytterst värdefull, och ehuru priset på de äldsta
tryckta böckerna ingalunda var billigt, var det betydligt
lägre än för handskrifterna. Enligt ett kontrakt, som
1508 avslöts rörande ett missale för Uppsala stift, skulle
ett pappersexemplar kosta blott sex marker penningar, och
vid denna tid gick det 16 marker penningar på en mark
silver (ungefär 33 kronor), under det att det 1317 blott
gått fem. Att priset dock var relativt högt, berodde
därpå, att upplagorna voro små — blott några hundra
exemplar, enär de här i Sverige voro avsedda endast för kyrkorna
inom ett visst stift, icke för den stora allmänheten.
Redan tidigt, troligen redan på 1470-talet, började
resande svenskar därför att i Tyskland köpa tryckta böcker,
och de hanseatiska köpmän, som drevo handel i våra
hamnstäder, medförde ofta ett lager av tryckta böcker, som här
avyttrades. Om en dylik agent vid namn Jost underrättar
oss ett dokument i Lübeck, att han i Söderköping “spelat
eller skänkt bort en del av de böcker, han medfört, och
för andra bytt sig till hästar, som voro av ringa eller intet
värde“. Denna handling är från 1486, men redan från
föregående årtionde finnas anteckningar i tryckta böcker,
att de inköpts av svenskar. Flera ganska stora svenska
boksamlingar från 1400-talets slut hava också kunnat
påvisas; så ägde en Clemens Rytingh, som var lektor hos
dominikanerna i Stockholm, en samling på ungefär 80 band,
av vilka de flesta voro tryckta. Men även nu var det
blott kyrkorna och kyrkans män, som lade sig till med
några egentliga boksamlingar. Lekmännen ägde endast
undantagsvis några böcker — i så fall blott plattyska
tryck, en eller annan laghandskrift, en rimkrönika eller
en utskrift av Eufemiavisorna, sällan dock mer än en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
