Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Reformationstiden
- Humanismen i Sverige
- Bröderna Magnus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
påve. Han regerade väl blott åtta år, men han
efterföljdes av Pius II (1458—1464), som likaledes var en
betydande humanist, och så småningom började humanismen
att tränga in också i det påvliga kansliet. Detta åter
inverkade på kyrkan utanför Italien, och mot slutet av
1400-talet spred sig därför den nya rörelsen även till
Frankrike, England och framför allt till Sydtyskland, vars
betydande handelsstäder ju hade vissa likheter med det
humanistiska Florens. Någon starkare utveckling fick
humanismen här dock icke, utan avbröts genom
reformationen i början av 1500-talet, som åter drog intresset från
antikstudierna.
Humanismen i Sverige.
Av denna humanistiska strömning var Sverige i det
hela oberört. Peder Månsson, som länge vistades i Rom,
tog, såsom vi nyss sågo, inga intryck från det liv, som
rörde sig kring honom, och hans vida mera begåvade
samtida Heming Gadh satte sig väl förträffligt in i den
trolösa romerska politik, som han lärde känna under sitt
långa uppehåll vid den påvliga kurian, men för lärda
studier ägde han intet intresse. Den enda inverkan, som
man kan finna av den humanistiska rörelsen, är, att några
få av den svenska kyrkans män, som rest till Italien, vid
återkomsten skriva en något renare latin än förut. Den
förste svensk, hos vilken vi återfinna något av humanismens
blomstrande latin, är Conrad Rogge, som (1455—1460)
studerade i Perugia, där han promoverades till juris doktor.
Vid detta tillfälle höll han ett ännu bevarat — ganska
kort och obetydligt — tal, vars fraser röja en viss inverkan
från humanismen. Men vid återkomsten till Sverige, där
han befordrades till biskop i Strängnäs, blev han åter
samma medeltidsmänniska som förut, och några lärda
intressen visade han ej mera.
Bröderna Magnus.
Större betydelse inom vår litteratur fick en annan
Italiafarare, som också promoverades i Perugia — vår siste
katolske ärkebiskop Johannes Magnus. Hans rykte hos
eftervärlden vilar på en voluminös svensk historia, Historia de
omnibus gothorum sueonumque regibus, som han skrev
såsom landsflykting och som efter hans död (1544) utgavs
i Rom 1560 och tilldrog sig stor uppmärksamhet både i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:12 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/huvudrag/1/0082.html
