Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reformationstiden - Renässans och Reformation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att gripa in. Men för en filologisk undersökning av denna
art hade italienarne mycket litet sinne. De religiösa frågorna
intresserade dem över huvud ganska litet, och de ekonomiska
band, som fjättrade dem vid kyrkan, voro så starka, att
de icke gärna inläto sig på något försök att bryta dem.
Den enda mera betydande insatsen i denna riktning gjordes
av Laurentius Valla med en kritik av Konstantin den
stores föregivna gåva till påvestolen och med arbetet
Annotationes in Novum Testamentum, där han började en
jämförelse mellan Vulgata och dess grekiska grundtext.
Det starkare religiösa intresset hos folken norr om
alperna lockade här emellertid flera filologer, särskilt
Erasmus och Reuchlin, till att fortsätta Vallas forskningar, och
1516 utkom första upplagan av Erasmus Nya Testamente
med den grekiska grundtexten på den ena sidan och en ny
därifrån gjord latinsk översättning å den andra. Den
kritik, han i noterna till denna översättning och även i
andra arbeten gjorde av kyrkans dogmlära, var ganska
djärv och oförbehållsam, men den var avsedd blott för de
lärde, och den visserligen varmt religiöse, men fine och
försiktige Erasmus hade aldrig någon tanke på att genom
en agitation bland massorna genomdriva någon ny
dogmatik. Han och hans meningsfränder hade börjat en fri
vetenskaplig diskussion inom de lärdes krets, och utöver
denna ville de icke gå. När sedan Luther framkallade en
väldig folkrörelse för att förverkliga delvis deras eget
program, ställde de sig kyliga och avvisande till denna
och med en viss rätt, ty som vi strax skola se, ledde den
nya rörelsen icke till den vetenskapliga forskningens frihet,
utan snarare till en ny, ännu mera omedgörlig dogmatik
än den medeltida kyrkans.
Större omedelbar betydelse fick renässansen genom sin
reaktion mot den medeltida asketismen. Men även här
har denna reaktion olika form hos folken norr och söder
om Alperna. I norr tog sig den nyvaknade sinnligheten
mera brutala utbrott, i södern mera konstnärliga. Men
viktigare är, att den italienska reaktionen mot asketismen
var nästan irreligiös, under det att den i norr präglades av
ett även här starkt religiöst intresse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
