Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reformationstiden - Olavus Petri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en mängd gamla handlingar; detta gav honom förmodligen
den yttre väckelsen att slå in på historiskt författarskap,
och nu, på 1530-talet, nedskrev han sin Svenska krönika,
som är ett bland de yppersta arbeten, som flutitur hans penna.
Medeltidens historieskrivning hade ej stått högt. Någon
bärande tanke i dess krönikor finnes icke, utan de äro ännu
ett slags annaler, som utan reflexion kronologiskt upprada
notiser efter notiser, och utan den ringaste kritik kopieras alla
de uppgifter, som författaren träffat på. Kritisk uppfattning
hade Olavus Petri däremot lärt sig av Luther och under
polemiken mot den katolska kyrkans auktoritetstro, och
det var denna kritik han nu tillämpade på den svenska
historien. Han strök därför obarmhärtigt de sagokungar,
som de äldre krönikorna upptagit, och samma
sanningskärlek, samma moraliska patos, som röjer sig i hans
teologiska författarskap, bär också upp hans politiska. För
den svenska allt högre uppdrivna patriotismen blev hans
krönika därför aldrig rätt tilltalande, och man föredrog
länge Johannes Magnus’ skimrande såpbubblor framför
den svenske reformatorns nyktra och flärdfria skildring av
vårt lands öden.
Men han tillämpade också i ett annat avseende den
protestantiska teologiens uppfattning på historieskrivningen.
Dess uppgift var icke för honom såsom för oss vetenskaplig,
utan moralisk. Historien var i främsta rummet en
läromästare för folk och furstar. Därest man — skriver han
— “allenast vill läsa kroniker för förvetenhetens skull
eller hava däruti tidsfördriv, är det så gott oläset som läset“.
I motsats till medeltidens historiska arbeten fylles därför Olavus
Petris krönika av en genomgående tanke, densamma, som
de protestantiska teologerna hämtat från det Gamla
Testamentets historiska böcker: att Gud straffar fädernas
missgärningar ända in på senaste släktled, och folkungarnas
historia blir därför för Olavus Petri en stor ättragedi.
Trots sin vördnad för borgerlig myndighet hade dock
Olavus Petri så småningom utvecklat sig till en
oppositionsman, som ej var alldeles ofarlig, enär han med rätta
betraktades såsom huvudmannen för ett protestantiskt parti.
1539 kom det till ett utbrott av denna spänning. Olavus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
