Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stormaktstiden - Filosofien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
107
alla, hade människorna i sitt eget intresse måst lägga band
på sin själviskhet och till gemensamt skydd ingå ett sam-
hällsfördrag, genom vilket staten uppstått. Sedan detta
fördrag ingåtts, hade ett nytt kommit till stånd, genom
vilket makten överlämnats åt en individ eller en försa,m-
ling. Teorien mynnade således ut i ett försvar för
suveräniteten, och detta räddade Pufendorf undan teologernas
försök att undertrycka denna filosofi, vars irrlärighet de
utan svårighet upptäckte.
Skarpare blev striden om Cartesianismen i Uppsala.
Renässansen hade särskilt inom naturvetenskapen gjort en
mängd nya uppslag, som stodo i skarp strid med den
härskande teologiska och medeltida världsåskådningen, upp-
slag av astronomerna Kopernicus, Galilei och Kepler, av
italienska och engelska anatomer m. fl., och det första
betydande försöket att bringa dessa nya upptäckter in i
en enhetlig, filosofisk världsåskådning gjordes av Descartes,
som därför ock fann sina första anhängare bland natur-
vetenskapsmännen, under det att filosoferna, vilkas skolas-
tiska metod han alldeles förkastade, voro hans fiender lik-
som naturligtvis teologerna, vilkas världsbild ju stod i
den skarpaste strid med cartesianismens. I Uppsala infördes
Cartesianismen av de båda läkarna Olaus Rudbeck och
Hoffwenius, och 1664 började kampen mellan dem och
teologerna. Prästeståndet anhöll då hos kansleren, att
denne skulle tillse, att ungdomen ej finge “promiscue
höra subtiliteter, ja kanske sådana, som de intet förstå,
såsom den philosophia Cartesiana, vars auctores säga, att
res fidei äro av den heliga ande troligen annoterade, men
icke så res physicæ“. Men Hoffwenius och Rudbeck för-
svarade sig oförskräckt, och den förre — en eljes föga
stridslysten man — förklarade stolt: “Annat är tron,
annat vetenskapen.“ De upprepade försöken att kväva
det fria tänkandet lyckades ej heller. Men något genom-
brott skedde ej med cartesianismens seger. Någon ut-
präglad cartesian kom aldrig att bekläda en filosofisk läro-
stol i Uppsala, och universitetsfilosofien blev också under
1700-talet blott en förskola för teologien. Liksom denna
förut lösgjort sig från all gemenskap med det mänskliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
