33 (Huvuddragen av Sveriges litteratur / 2. 1700-talet)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teologi och filosofi - Herrnhutismen - Toleransen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hade sitt centrum i universitetet i Halle. Redan på Karl
XI:s tid spred den sig till Sveriges tyska provinser, sedermera
till de svenska fångarna i Sibirien samt slutligen även till
Stockholm, där pietismen efter de svenska fångarnes
hemkomst vann en mycket stark utbredning särskilt inom
vissa lågadliga kretsar, men även inom medelklassen.
Likaså fann en mera radikal form av pietismen, den s. k.
Dippelianismen, här en tacksam jordmån och framkallade
liksom den egentliga pietismen åtskilliga religionsprocesser.

Denna lagpietistiska rörelse, som tog särskild fart på
1720-talet, nådde med 1730-talet sin höjdpunkt och bör utan
tvivel sammanställas med det starka intresse för moralen,
som samtidigt gjorde sig gällande inom litteraturen i
allmänhet, särskilt i 1730-talets moraliska veckoskrifter. Ty
grundtanken i pietismen var just framhållandet av det
kristliga livets betydelse i motsats till den teoretiska
bekännelsetrohet, som varit ortodoxiens ideal, och pietismen
förebådar ock det exklusiva betonandet av dygden, som
möter oss i det senare 1700-talets diktning.

Herrnhutismen.

Med 1710-talet förlorade pietismen i styrka, men
samtidigt framträdde en annan sektrörelse, som också har en
viss betydelse, nämligen herrnhutismen. Denna hade under
ledning av en greve von Zinzendorf 1737 konstituerat
sig såsom “den nya brödraförsamlingen“, och med början
av 1740-talet spred sig rörelsen till Stockholm, där den
bland präster och medelklass fann ganska stor anklang.
Bland mera bekanta herrnhutare märka vi Gjörwell och fru
Lenngrens far M. B. Malmstedt, vilken senare hade
åtskilliga obehagligheter av sin irrlärighet.

Herrnhutismen var eller rättare utvecklade sig hos vissa
av sektens medlemmar till ett religiöst känslofrosseri i
“den söte Jesus blod“. Men detta betonande av
känslolivet i motsats till pietismens framhållande av
viljelivet har också sin betydelse såsom en förberedelse till
den sentimentala strömning inom vår litteratur, som röjes
redan hos fru Nordenflycht och som i Lidner får sin främste
representant. Den var för övrigt förebådad hos vissa av
pietisterna.

Toleransen.

Mot århundradets mitt möta vi även inom kyrkan några

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:25 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/huvudrag/2/0041.html

		Huvuddragen av Sveriges litteratur / 2. 1700-talet / 33 (1917-1918) Author: Henrik Schück, Karl Warburg Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|