- Project Runeberg -  Huvuddragen av Sveriges litteratur / 2. 1700-talet /
50

(1917-1918) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Swedenborg - Swedenborgs teologiska system

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

två små nakna barn med korgar i händerna och
omsvärmade av turturduvor, “men när de kommo ännu närmare,
syntes de ej såsom barn, ej häller såsom nakna, utan såsom
tvänne människor i första blomman av sin ålder, klädda
i togor och tunikor av glänsande siden, i vilka voro
invävda blommor, de skönaste att skåda, och då de voro
tätt invid mig, fläktade från himlen genom dem en vårlig
värme med ljuvlig doft, liksom av förstlingsväxterna i
trädgårdar och på ängar. De voro tvänne makar från
himlen“.

Nytt och gammalt blanda sig således samman i
Swedenborgs religiösa dikt, och själv stod han mellan tvänne
tidsåldrar. Han äger storhetstidevarvets otyglade rudbeckianska
fantasi, renässansens mystik, dess platonism och dess
poesifyllda uppfattning, men tillika är han ett barn av det nya
rationalistiska och utilistiska århundradet; vi behöva blott
erinra oss den vikt han tillmäter arbetet även under det
paradisiska tillståndet. Han börjar såsom praktisk mekaniker,
men han är för mycket en son av Rudbecks århundrade
för att kunna stanna vid experimenten och de mödosamma
undersökningarna, han kastar sig därför djärvt in i
hypotesernas värld, och mekanikern slutar såsom religionsstiftare
— dock icke i vulgär mening. Ty Swedenborg kände
aldrig något behov att vinna proselyter, och i Sverige
blev häller aldrig “Den Nya Kyrkan“ någon talrik
församling. Men väl har han haft en icke ringa inverkan
på de högst stående inom andens värld. I den gustavianska
tidens mystik utgör Swedenborgianismen ett ganska starkt
inslag, och under den senare tiden återfinna vi reflexer
av hans lära hos två så stora skalder som Almquist och
Strindberg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:25 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/huvudrag/2/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free