Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naturvetenskapen, ekonomien och de humanistiska vetenskaperna - Matematik och fysik - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
välva sig kring sina axlar, jag såg stjärnor utan tal fritt
sväva kring i den omätliga, tomma rymden, uppehållen av
all rörelses ofattliga upphov, väsendernas väsende, orsakernas
orsak, världsalltets väktare och styresman, det stora
mästerverkets herre och konstnär.“
Här är, som man märker, den nya världsåskådningen
ännu fylld av den gamla tidens högstämda gudstro. Men
det skulle ej dröja länge, innan båda skilde sig åt. Och
i en punkt bröt det nya naturvetenskapliga åskådningssättet
alldeles med det gamla. För medeltidens människor hade
undret varit det fullt naturliga, och ännu 1600-talet stod
väsentligen kvar på samma ståndpunkt. För det nya
åskådningssättet var däremot allt i universum underkastat en
sträng, matematisk lagbundenhet, och underverket hade
upphört att finnas till. Den nya naturvetenskapliga
uppfattningen stod således i den skarpaste strid med den
gamla, som ännu var den av kyrkan förfäktade, och en
brytning kunde ej utebliva.
Förberedelserna till denna spåras redan under
1700-talets förra del, men fullt skönjbar blir motsättningen först
vid århundradets mitt, och med all sannolikhet kan detta
sättas i ett visst samband med det uppsving, som de
naturvetenskapliga studierna i Uppsala genom Linné,
Klingenstierna och Celsius då erhöllo, ty genom deras
undersökning trängde dock de nya idéerna in hos hela den bildade
allmänheten. Under det att vissa religiösa rörelser såsom
pietismen och herrnhutismen behärska århundradets förra del,
under vilken även Swedenborgs system utbildas, behärskas
således dess senare del av den nya naturvetenskapliga
åskådningen. Även Gustav III:s tid, så föga den än var
intresserad av själva vetenskapen, behärskas dock, kanske
ännu mer, av dess återverkningar. Ty nu hade
vetenskapens resultat fullkomligt ingått i det allmänna
medvetandet, och det var på dem, som modefilosofien byggde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
