Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Naturvetenskapen, ekonomien och de humanistiska vetenskaperna
- Inverkan från Montesquieu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Inverkan från Montesquieu.
Först då den historiska vetenskapen fått blicken öppnad
för olika tids- och folklynnen, kom detta att återverka
icke blott på äreminnet, utan ock på diktningen.
En förberedelse till denna mera etnografiska uppfattning
hade man i tidens många resebeskrivningar. Men
banbrytaren blev Montesquieu, framför allt genom arbetet
Esprit des lois, och den metod, han här tillämpar, är i
själva verket den naturvetenskapliga. Det är människan,
som här betraktas på samma sätt som man inom biologien
betraktat växten och djuret, och uppgiften blir att
undersöka, huru en så och så beskaffad tid, ras, boplats o. s. v.
kunnat åstadkomma ett så och så beskaffat folk, och huru
åter det på så sätt konstituerade egendomliga folklynnet
skapat de lagar, folket givit sig, samt orsakat den
utveckling och det förfall, som dess historia företer. Ett folks
historia, som förut blott haft intresse ur moralens
synpunkt, blir nu snarast en biologisk process, som
vetenskapligt skall förklaras. Det allmänmänskliga försvinner,
och det individuella kommer fram. Det gäller nu framför
allt att upptäcka varje folks, varje tidsålders egendomlighet
och att ur denna förklara — ej bedöma — hedendomens
barbariska mytologi, medeltidens övertro o. s. v. Genom
Montesquieu får historien således en fullt naturvetenskaplig
metod, det historiska förloppet blir lika lagbundet som
planetens kretslopp och växtens livsyttringar, och den nya
individualistiska människouppfattning, som genom honom
göres gällande, blir sedermera det ferment, som omdanar
det senare 1700-talets hela diktning.
Varken Dalin eller Lagerbring röja någon egentlig
påverkan från Montesquieu, ehuru den förre dock översatte
Considerations sur les Romains till svenska, och den, som
hos oss blev målsmannen för hans idéer, var heller icke
en historiker, utan en estetiker, den månglärde J. F. Neikter,
som på 1780-talet blev professor i Uppsala. I en serie
disputationer sökte han visa en av Montesquieus
älsklingssatser, klimatets inverkan på utdanandet av folkkaraktären.
Men han tillämpar denna metod också på det litterära området;
i ett i Vitterhetsakademien 1787 hållet tal framhöll han
särskilt smakens relativitet: “Vi måla Gud och de goda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:25 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/huvudrag/2/0089.html
