Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naturvetenskapen, ekonomien och de humanistiska vetenskaperna - Ekonomien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
är i viss mån 1700-talets rudbeckianism, där denna nyktra
tids fantasi bryter fram. Det vetenskapliga värdet av
frihetstidens ekonomiska litteratur förefaller väl ganska
underordnat, men antalet hithörande skrifter och broschyrer
visar, att vi här hava tidens älsklingsvetenskap, och
detta röjer sig också däri, att man i detta ämne inrättade
en särskild professur i Uppsala.
Den ekonomiska teori, som härskade under frihetstidens
första del och till vilken också den förste professorn i ekonomi,
Anders Berch, bekände sig, var den s. k. merkantilismen.
Enligt denna vilade ett rikes ekonomiska styrka på
“handelsbalansen“ d. v. s. därpå, att exporten översteg
importen, så att resultatet av det internationella handelsutbytet
blev ett överskott i penningar till det egna landets fördel.
Detta åter medförde, att vikten huvudsakligen lades på
industrien, och genom privilegier, tullar, statsunderstöd och
dylikt framkallades en i flera fall konstlad blomstring av
vårt fabriksväsen. När bubblan sedermera brast, följde
våldsamma ekonomiska kriser, vilka bidrogo till det
merkantilistiska hattpartiets fall.
På 1760-talet framträdde i Sverige därför en ny, från
Frankrike stammande teori, fysiokratismen. I motsats till
merkantilisterna lade fysiokraterna huvudvikten på
jordbruket, i vilket de sågo källan till ett lands rikedom, och
teorien hänger utan tvivel samman med det vid denna tid
framträdande svärmeriet för naturen och hade även inhemska
föregångare i Linnés naturstudier samt det därmed i
sammanhang stående intresse för jordbruket, som röjer sig i våra
tidningar och tidskrifter. Inom diktningen, särskilt hos
Oxenstierna, bilda också de fysiokratiska ideerna ett mycket
betydande inslag. Men fysiokraterna gjorde sig ock till
målsmän för århundradets flesta frihetssträvanden gentemot
merkantilisternas tvångspolitik. De yrkade på
avskaffandet av tullar, på religions- och tryckfrihet o. s. v., och i
den orädde, begåvade finske prästen Anders Chydenius
funno dessa strävanden en talangfull stridsman.
Den vetenskap, som blev mest lidande på samtidens
intresse för ekonomien, var juridiken. Som vi redan sett,
indrogs en av de båda juridiska professurerna i Uppsala för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
