Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dalin och hans tid - Inflytande från Frankrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tiden, och den franska litteraturen då var icke längre
densamma som på Racines, Boileaus och Molières tid.
Denna franska kultur banade sig genom många kanaler
väg till Sverige. En var konstens. 1732 — samma
märkliga år, då Argus utkom och då Linné företog sin
lappländska resa — återupptogos arbetena på slottsbyggnaden,
och då inkallades den franske målaren Taraval till dekoratör.
Med honom, som stannade i Stockholm ända till sin död
1750 och som följdes av åtta andra franska konstnärer,
gjorde rokokons lätta och graciösa konst sitt intåg i Sverige
och efterträdde den karolinska tidens tunga barock —
Bouchers rosiga amoriner i stället för Ehrenstrahls
pompösa allegorier — och genom den 1735 stiftade Kungl.
Ritarakademien blev Taraval lärare för hela det
uppväxande släktet av svenska konstnärer. En svensk målare,
Gustaf Lundberg, hade redan förut, 1717, slagit sig ned
i Paris, där han en tid var den franska huvudstadens
kanske mest anlitade pastellporträttör, och då han 1745
återvände till Stockholm, förde han — vår förste betydande
inhemske konstnär — denna franska smak med sig. Denna
växelverkan mellan svensk och fransk konst fortsatte under
hela århundradet. I Sverige stannade under hela
frihetstiden en fransk konstnärskoloni: Taraval, Bouchardon,
Larchevesque, i Paris voro våra egna bästa artister
verksamma: Roslin, Hall, Lafrensen, Wertmüller, Hilleström.
Och genom de storartade inköp av fransk konst, som
Tessin under sin ambassadörstid gjorde i Paris, blev denna
konst kanske bättre representerad i Sverige än i något
annat land utom Frankrike. Även för diktningen blev
detta av en viss betydelse, och Bellmans rokoko, hans
sefirer, tritoner och “Paphos hela makt“, verkar stundom
nästan såsom texten till Bouchers och Taravals dukar; i
varje fall hava hans pastoraler diktats av en skald, vars
fantasi närts av denna så franska konst.
En annan väg, på vilken vi trädde i beröring med
Frankrike, var politikens. Redan vid 1734 års riksdag
hade oppositionen mot Horn närmat sig Frankrike, och vid
den nästa riksdagen var det detta parti, hattarna, som
störtade den gamle statsmannen. Därmed fastslogs genom den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
