Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Wallenberg och Bellman
- Fredmans epistlar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och simpla, och i dikten Mina Löjen riktade Kellgren ett
våldsamt anfall mot Bellman:
Anakreon, var är ditt lov?
En annan stulit har din lyra,
Som rik i fylleri och yra
Förtjusa lärt Priapi hov,
Som lik i otukt med Chrysipper
Och lika rik pä vittra föl
Ur svenska krogars Aganipper
Sin ådra fyllt med dubbelöl.
Hans muser sig på spinnhus nära,
Hans gracer ligga under kur,
Och uti Platskans jungfrubur
Han kärleksgudens språk fått lära.
Under hela den gustavianska tiden stod Bellman så gott
som utanför den egentliga litteraturen. Han tillhörde intet
av de vittra samfunden, umgicks ej med de tongivande
författarna, utan blott i illitterata borgarhem och
betraktades tydligen endast såsom en begåvad upptågsmakare för
det lägre folket. Men även han fick sin återuppståndelse.
Kellgren med sin fria blick för allt snillrikt fann, att han
misstagit sig, och närmade sig den ringaktade krogpoeten.
Och nu först kunde Fredmans epistlar utgivas. Kellgren
genomsåg samlingen och försåg denna med ett förord, som
kanske är det finaste av litterär karakteristik vi hava.
Själv diktade Bellman för denna samling några av sina
ypperligaste epistlar, i vilka han liksom tog farväl av sin
diktnings käraste skapelser — av Ulla Winblad och
Fredman. På krogen i Solgränden vid Stortorget hör
Fredman, hur Karon tutar i sin lur att kalla honom hädan
till den sista färden. Kläderna äro i trasor, strumphälarna
borta, till skjorta har han Bäckmanskans gamla särk, och
så tömmer han sin sista sup: “Nu står jag mitt i båten“,
rodret gnisslar, stjärnorna slockna och han glider in i den
svarta skuggan, där ingen himmel synes...
Ulla Winblad dör icke såsom Fredman, utan såsom
kärlekens gudinna lever hon, utan att åldras, kvar i lycka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:25 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/huvudrag/2/0163.html
