Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- De tidigare gustavianerna
- Oxenstierna
- Ungdomsdiktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
operan 1773 invigdes. Men någon utpräglad
skaldeindividualitet hade han knappast, och han är egentligen
intressant såsom exponent för borgarklassens ökade litterära
intressen.
Vitterhetsakademien, som återupplivades 1773, var en
ganska konservativ institution. Den ende mera betydande
poeten i det vittra gillet var den gammalmodige och tidigt
åldrade Gyllenborg. De övriga “skalderna“, Liliestråle,
Manderström och Elers voro snarast epigoner av Dalin,
den förstnämnde av lärodiktaren, den sistnämnde av
småpoemens författare. Redan på 1780-talet voro de
bortglömda och förlegade. Men under Gustav III:s tidigare
regeringsår uppträdde dock två författare, som båda kommo
med nya uppslag och av vilka den ene dessutom var
en stor poetisk begåvning — Oxenstierna och Adlerbeth.
Oxenstierna.
Oxenstiernas olycka i livet var, att han icke hade
Bellmans mod att bli sig själv och sin natur trogen. Han
var ämnad till poet — visserligen icke till en av Bellmans
proportioner — men han föredrog att bliva hovman och
kanslipresident, och om han på den senare platsen kanske
passade något bättre än Bellman såsom sekreterare i
Nummerlotteriet, var han dock en mycket klen politiker, som
utan skada för Sveriges utrikesförbindelser i stället kunnat
ägna sig åt diktkonsten.
Till sitt lynne erinrar han mest om Creutz. Redan
såsom tjugoåring hade han ett förvånande herravälde över
formen och skrev en för sin tid ovanligt melodisk och
lättflytande vers. I grunden hade han också icke så litet
av Creutz’ sensualism, ehuru denna hos honom dämpades
av den yngre tidens längre gående sentimentalitet, och
kanske starkare än Creutz hade han gripits av
Sörmlandsnaturens fägring. Hela hans barndom förflöt på det vackra
Gyllenborgska godset Skenäs, varifrån även Creutz
mottagit sin inspiration, och det är Skenäsnaturen, som ligger
bakom hela hans diktning.
Ungdomsdiktning.
Sina första poetiska lärospån gjorde han i Utile Dulci,
där han 1769, nitton år gammal, intogs. Genom de
i Utile Dulci’s Vitterhetsnöjen tryckta dikterna och
ännu mera genom en samtidig dagbok känna vi hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:25 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/huvudrag/2/0166.html
