Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De tidigare gustavianerna - Skördarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förberedelserna för den Rousseauanska naturkänslans
genombrott, och såsom de flesta av de nya uppslagen under detta
århundrade stammar även detta från England, särskilt från
Thomsons Seasons. Men i Sverige var Thomsons direkta
inverkan mindre, och sin största betydelse för oss fick
han genom sina franska efterhärmare, framför allt genom
Saint-Lambert, vars Les Saisons (1769) blev Oxenstiernas
närmaste förebild.
Saint-Lambert, nu blott känd av litteraturhistorikern,
var en av sin tids mest uppskattade författare, ehuru han
i själva verket blott plagierade sina föregångare, särskilt
Thomson. Men han saknade dennes blick för och
observation av den verkliga naturen, som hos honom är
densamma, som vi känna från 1760-talets kopparstick, samma
idylliska, stiliserade natur med rokokoherdar och smäktande
herdinnor. För Saint-Lambert var också huvudsaken icke
själva naturbeskrivningen, utan de inlagda episoderna, något
sentimentala skildringar ur bondebefolkningens liv. Bakom
dessa låg det en bestämd tendens: fysiokratiens höga
uppskattning av jordbrukets betydelse. Saint-Lamberts syfte
var också att genom sina inbjudande skildringar locka
de förmögna klasserna att slå sig ned på landet och ägna
sina rikedomar och sin arbetskraft åt jordens skötsel.
Det var denna förebild Oxenstierna valde — till en del
väl därför, att Saint-Lamberts stiliserade, allmänt hållna,
natur utan större svårighet lät lämpa sig till den natur,
som Oxenstierna mest älskade: de leende, lummiga nejderna
kring Skenäs. Och det lantliv, han skildrar, är också
Vingåkersböndernas: höbärgningen, sädesskörden,
humleplockningen, folkets lekar och danser. Boudoirdoften —
skriver Oxenstiernas senaste biograf — hos Saint-Lambert
har försvunnit; “änkeleken, långdansen och nyckelharpan,
alla dessa små detaljer, som för skaldens fantasi upprulla
en hel rad av barndomsminnen, bidraga att ge det hela en
personlig färg. Men — fortsätter han — någon realistisk
bild av svenskt lantliv från sjuttonhundratalet får man ej
vänta sig. Det är bondfolkets liv, sådant det ter sig från
herrgårdsrummens fönster.“
Den fysiokratiska tendensen hos Saint-Lambert återfinnes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
