- Project Runeberg -  Huvuddragen av Sveriges litteratur / 2. 1700-talet /
239

(1917-1918) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fru Lenngren och Franzén - Fru Lenngren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


I själva verket var det mycket hos Nordens Uranie,
som måste stöta en natur som fru Lenngren: hennes högt
uppdrivna författarfåfänga, hennes brist på harmoni och
hennes lärdomspedanteri. Det var också mot detta fru
Lenngren reagerade i Några ord till min kära dotter, som
därigenom fått en satirisk udd mot den litterära kvinnan:

Med läsning öd ej tiden bort.
Vårt kön så föga det behöver,
Och skall du läsa, gör det kort,
Att såsen ej må fräsa över.

En lärd i stubb (det är ett rön)
Satirens udd ej undanslipper,
Och vitterheten hos vårt kön
Bör höra blott till våra nipper.


Men i själva verket var det icke blott “den lärde i
stubb“, som var fru Lenngren motbjudande. Det var
författarfåfängan och lärdomspedanteriet över huvud, ehuru
dessa lyten syntes henne mindre ursäktliga hos en kvinna
än hos en man, därför att hon av kvinnan fordrade större
själsadel än av mannen. Och en så ärlig, flärdfri natur
som fru Lenngren hade svårt att undertrycka sin satir,
när det gällde dem, som togo skenet för verklighet. Kanske
kraftigast drabba hennes slag bördsfåfängan, och man får
söka efter en blodigare satir än den hon har i Fröken
Juliana, Porträtterna
och andra dylika dikter. Hennes
ideal är — såsom hos alla stora satiriker, exempelvis
Thackeray — den enkla, hjärtegoda mannen eller kvinnan
av folket, som är nöjd med sin lott och fyller sin plikt
utan att själv göra något väsen därav, och när hon skildrar
dem — såsom i Eclog — faller det en hjärtegodhetens
sol över hela tavlan.

Att döma av hennes ungdomspoem låg satiren särskilt
för hennes begåvning. Men livet hade lärt henne mildhet
och fördragsamhet, och i hennes bästa dikter, såsom Den
glada festen
, är det dessa egenskaper, som komma fram.
Någon gång kan hon väl — såsom i Den lilla
tiggarflickan
— offra åt samtidens sentimentalitet, men i regeln

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:25 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/huvudrag/2/0247.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free