Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vetenskapen - Religiösa rörelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Afskedet från kyrkan eller en fritänkares strödda
anteckningar och betraktelser under läsning af bibeln.
Viktigare var dock det inlägg, som gjordes av den
vördade lärofadern i Uppsala, Ch. J. Boström. Så
konservativ han än var i sin statslära, ställde han sig dock i
sin religionsfilosofi ej på kyrkans grund, och han förkastade
såväl treenighetsdogmen som den kyrkliga försoningsläran.
Något större uppseende väckte dock ej hans uttalanden
härom, då de endast gjordes muntligen inför ett filosofiskt
auditorium. Men dess kraftigare verkade hans lilla 1864
i tre upplagor utgivna Anmärkningar om helvetesläran,
våra teologer och prester allvarligen att förehålla, ty
här förkastade han med hela tyngden av sin auktoritet och
med sin överlägset klara framställning läran om de eviga
straffen och om en personlig ond makt. Och slaget
kändes. Då professuren efter honom, som året förut blivit
emeritus, skulle tillsättas, yttrades i konsistoriet, att “detta
system till sin innersta grund är sådant, att det konsekvent
måste eller åtminstone lätt kan leda de flesta av dess
bekännare att i vissa viktiga fall ställa sig i avgjord
opposition mot den i vårt land ännu i dag stadgade formen
för kristendomen“. I följd därav ansåg talaren det ytterst
betänkligt att göra en boströmian till professor i filosofi.
Hans farhaga var dock ogrundad, ty Boströms efterföljare
utvecklade ej systemet i den fruktade riktningen, och redan
förut hade ett långt farligare slag kommit från ett annat
håll — från en ung, hittills föga beaktad tidningsman:
Viktor Rydberg.
Anledningen till hans uppträdande var den s. k.
Ljungbergska striden. En begåvad och lärd, men också ganska
besynnerlig lektor i Göteborg, Ljungberg, en hängiven
lärjunge av Boström, hade i ett föredrag och i några därav
framkallade tidningsartiklar förnekat Kristi gudom och
treenigheten, och nu uppstod fråga om hans uteslutande
ur Göteborgs domkapitel, där han såsom lektor var bisittare.
Trots det schartauanska stiftsprästerskapets ansträngningar
lyckades detta icke, och det uppstod en häftig
tidningspolemik, i vilken även Viktor Rydberg deltog. Med
anledning av denna nedskrev han 1862 sitt bekanta arbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
