Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vetenskapen - Naturvetenskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Karolinska institutet, och några år senare fästades Anders
Retzius vid samma institution såsom anatom och histolog.
Landets båda främste naturforskare voro därmed lärare vid
huvudstadens medicinska högskola, och det gällde nu
närmast att förskaffa denna samma rättigheter som
universitetens medicinska fakulteter.
Men om striden än till det yttre kom att stå om denna
praktiska fråga, gällde den innerst ett annat och högre
intresse: kampen mellan en empirisk naturvetenskap och
den universitetsfilosofi, som särskilt hade sin borg i Uppsala.
Att striden överhuvud fick denna karaktär, berodde därpå,
att universitetet nu fått en ledare, som i varje fall var en
högst betydande personlighet, även om han icke, ehuru
läkare, var naturvetenskapsman. Det var Israel Hwasser,
som 1830 blivit professor i medicin vid Uppsala
universitet. Hwasser var en nästan svärmisk universitetsvän,
en fin estetiker och djupt gripen av den Schellingska
naturfilosofi, som i så mycket var en gengångare av
renässansens mystik. Den empiriska naturforskningen framstod
för honom såsom en simpel, ovetenskaplig rutin, en
ättling av det så djupt hatade upplysningstidevarvet, och i
Berzelius såg han “materialisternas planmässige, kraftfulle
anförare“.
I den s. k. stora undervisningskommitté, som tillsattes
1825, hade Berzelius föreslagit, att hela den medicinska
undervisningen skulle från universiteten flyttas till
huvudstaden, och därvid anförde han såsom skäl Stockholms
rikare tillgång på det för en blivande läkare nödvändiga
materialet (lik, sjukhus m. m.). Kommittén tillstyrkte väl
ej förslaget, men frågan hade dock kommit upp, och nu
grep Hwasser in med en 1829 utgiven broschyr. I denna
framlade han dels en tämligen mystisk och i hög grad
filosofisk teori om sjukdomarnas egentliga väsen, men
övergick därefter till huvudfrågan: den medicinska
undervisningens ordnande. Den medicinska fakulteten kunde enligt
hans mening ej flyttas till Stockholm, utan att
“vetenskapslivets totalitet“ därigenom tillspillogavs, och ännu
mindre kunde hela universitetet förläggas dit, ty
vetenskapslivets grundkraft var till sitt väsen gudomlig och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
