- Project Runeberg -  Huvuddragen av Sveriges litteratur / 3. 1800-talet /
31

(1917-1918) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vetenskapen - Fornforskning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Att i Sverige de flesta skulle ägna sig ât de speciellt
nordiska språken, var naturligt, och en rörelse i denna
riktning hade vi fått redan genom den götiska skolans
framträdande vid århundradets början. Men någon
vetenskaplig fart fingo dessa studier dock icke, förrän särskilda
professurer i ämnet blevo inrättade vid våra universitet
(1858). I motsats till förhållandena i Danmark och Norge
hava dock våra nordiska filologer mera intresserat sig för
de rent språkliga företeelserna än för den fornnordiska
kulturen och litteraturen, och deras inflytande på den
allmänna bildningen har därför varit mindre än i
grannländerna, där det fornnordiska verkligen varit ett viktigt
ferment, som vi saknat, men som hos dem haft stor
betydelse — man behöver blott erinra sig Grundtvigianismen
och Björnsons av den isländska sagan så starkt påverkade
Fortællinger. De impulser vi i detta fall mottagit, ha därför
i det hela varit i andra hand — från Danmark och Norge.

Fornforskning.



I någon mån har denna brist ersatts av det intresse,
man ägnat åt en besläktad vetenskap, vilken torde kunna
sägas vara en skapelse av 1800-talet — den nordiska
fornforskningen. Såsom vetenskap sammanfaller denna
med upptäckten av det s. k. treperiodsystemet eller
fördelningen av fornfynden på stenålder, bronsålder och
järnålder. Banbrytare i vårt land för denna nya vetenskap voro
Sven Nilsson — professor i naturhistoria i Lund —
genom sitt arbete Skandinaviska nordens ur-invånare
(1838—1843) och B. E. Hildebrand, vilken efter
treperiodsystemet — som dock redan ett tiotal år förut
tillämpats av hans vän Thomsen i Köpenhamn — ordnade
fornsakerna i Statens historiska museum. Nilssons så
uppslagsrika arbeten ledo dock av åtskilliga fantasterier, och
i fullt vetenskaplig riktning utbildades arkeologien först
av Hans Hildebrand och Oscar Montelius, vilken senare
genom det fasta kronologiska system, som han lyckades
finna, bragte en förut icke anad historisk reda i hela vår
före de skriftliga källornas tid liggande forntid och i viss
mån erövrade denna för historien.

Men den nordiska arkeologien, som hos oss skapats av
en naturvetenskapsman, Sven Nilsson, utvecklades också

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/huvudrag/3/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free