Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vetenskapen - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den förres företräde såsom arkivman. Lagerbring hade
lika litet som sin samtid blick för det individuella och
karakteristiska hos de skildrade personligheterna och
tidsåldrarna. Men detta hade poeten Geijer, som kanske rent
av överdrev individens betydelse med förbiseende av de
stora, dunkla krafterna hos massan. Och ännu hos
Lagerbring hade historien dock i viss mån varit krönika. Ett
verkligt sammanhang och en verklig utveckling möta oss
först i Geijers historia, och till en icke ringa grad berodde
detta på hans filosofiska studier, som riktat hans
uppmärksamhet på världsutvecklingen i stort sett. Ett dylikt
sammanhang måste alltid bli mer eller mindre konstruktivt,
mer eller mindre färgat av författarens subjektivitet, och
så var ock Geijers historia. Den röda tråden var här samma,
uppfattning, som låg bakom Geijers hela politiska författarskap
före 1838 och bakom de praktiskt politiska inlägg, som gjordes
av den s. k. historiska skolan, vars chef Geijer var och som
efter hans författarskap fick sitt namn. Själv hade Geijer
en känsla av det ovissa i ett dylikt konstruerat
sammanhang, och medan han var sysselsatt med sin historia skrev
han (1834): “den, som närmar sig till tidens susande
vävstol, finner snart, att ej här allt går så trådrätt efter
vissa formler“. Men vem kan äga visshet om, att han,
såsom Geijer fordrade, trängt till “sakernas eget“
sammanhang?
Geijers stora arbete och den historiska uppfattning, han
där framlade, hade utan tvivel stor betydelse för det
allmänna åskådningssättet. Men i detta fall hade han
knappt några efterföljare, och jämför man Sverige icke
blott med Tyskland, England och Frankrike, utan ock
med Danmark och Norge under 1800-talet, skall man
finna, huru föga den historiska forskningen hos oss bestämt
samtidens livssyn. Vi hava icke haft någon Treitschke,
någon Macaulay, någon Sars, vilkas historiska forskningar
blivit insatser även i folkets politiska liv. F. F. Carlson,
C. G. Malmström och Odhner, för att blott nämna Geijers
tre förnämsta efterföljare, hava varit framstående
vetenskapsmän, överlägsna Geijer i forskningens omfattning,
men deras betydelse faller inom fackvetenskapen, och den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
