Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wallin - Wallins ungdom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
god klassisk bildning, och detta ansågs då vara nog. Han
kom nu under nya inflytelser; först från det vittra och
glada kotteri, som samlades hos den litteräre grosshandlaren
Björck-Svensson, där Choræus, Valerius, Wallmark,
Kullberg m. fl. höllo till och där särskilt bordsvisan florerade.
Wallin var väl ej någon sällskapsglädjens man, snarast
en dyster natur, men å den andra sidan var han ytterst
impulsiv och lätt hänförd av ögonblickets stämning, och
hans “tilltäppthet“ berodde kanske mest på en viss blyghet
och osäkerhet. I den nya vänkretsen slog han sig därför
lös och skrev flera av denna tids mest omtyckta
dryckesvisor såsom Lycksalig den, som stödd på eget stop.
Viktigare var för honom ett annat intryck. Såsom teologie
adjunkt på Karlberg betraktades han såsom medlem av
guvernören greve Cronstedts hus, och såsom sådan blev
han även dennes hovpoet, som besjöng de små
tilldragelserna i familjen. Men grevinnan Cronstedt tyckes hava
varit en ovanlig kvinna, varmt religiös, intelligent, sjuklig
och något svärmisk, och utan tvivel fick hon en icke ringa
betydelse för hans utveckling. Någon utpräglad religiös
ståndpunkt intog han själv knappast vid denna tid, tyckes
heller icke mycket hava grubblat över de religiösa frågorna.
Skall man efter Uppfostraren bestämma arten av hans
religiositet, var det den, att förnuft och uppenbarelse i
själva verket gingo förträffligt ihop — samma tanke, som
hans läromästare Leopold vidare utvecklat i en
prosaavhandling. Men den varmare, rikare religiositet, som han
lärde känna i grevinnan Cronstedts person, anslog andra
strängar i hans väsen — den mystiskt religiösa grundtonen
hos dalafolket, minnena från barndomshemmet, som tyckes
hava haft en anstrykning av herrnhutism, den sentimentalt
romantiska stämning, som vi iakttagit i hans första dikter,
och i varje fall började han vid denna tid sin
psalmdiktning. Hans första försök utkom 1807, det nästa 1809.
Något religiöst djup röja dessa psalmer visserligen icke,
men Wallin hade dock fått blicken öppnad för den
diktvärld, som sedan skulle bliva hans.
Samtidigt kommo nya, starka intryck av en annan art.
De napoleonska krigen hade man hittills blott sett på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
