- Project Runeberg -  Huvuddragen av Sveriges litteratur / 3. 1800-talet /
49

(1917-1918) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nyromantiken - Hammarsköld och Livijn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och även med svenska folksagor. Men ehuru allt detta
pekar hän mot nyromantiken, kan man dock ej säga, att
de ännu hade något fullt utpräglat nyromantiskt program.
De ville löpa till storms mot den franska epigonlitteraturen,
den “akademiska“ smaken, de uttalade sin förtrytelse över
de parafraserade översättningarna från antiken, sitt hat
mot rimmet, mot lärodikten o. s. v. Men i detta fall gingo
de knappt utöver Thorild, och deras förtjusning för
Schleglarne och Tieck är icke särskilt översvallande. Först 1808
finna vi, att Hammarsköld helt anslutit sig till Fr. Schlegel,
och om ett av denne författat litteraturhistoriskt arbete
skrev han: “Det är denna bok, som jag har att tacka för
mina renaste nöjen, mina njutningsfullaste ögonblick, och
i fall jag kan göra något för mitt fäderneslands vitterhet,
är det detta arbete, som därtill lagt grunden.“ Samma år
utgav han Försök till en kritik öfver Friedrich Schiller,
som kan betraktas såsom det första nyromantiska inlägget i
vår litteratur, och han kände sig nu fullkomligt såsom tysk.
Året därpå skrev han till Livijn: “Hade jag ej hustru,
ginge jag säkerligen med det första dit (till Tyskland) och
slutade mina dagar under germanisk himmel, ty här blir
med var dag allt mer och mer abgeschmackt att leva.“

Redan 1806 hade de båda vännerna diskuterat tanken
på en vitter journal, men först efter marsrevolutionen 1809
togo dessa planer mera fast form. Först tänkte man på
att utgiva en tidning, som skulle “sysselsätta sig med
grinerier en gros“, men samtidigt planerade man den
allvarliga tidskriften Lyceum. Då emellertid prospektet till
denna utkommit (den 12 dec.) och blivit utsatt för Wallins
förut omtalade parodi (den 22 dec.), beslöt man hastigt
att göra allvar av skämtbladet, och så utkom — den 30
dec. — bladet Polyfem, varmed den stora striden inleddes.
Dess redaktör var Askelöf och dess mest bemärkta
medarbetare Hammarsköld, Atterbom och Agardh. Dess
motståndare var den av Wallmark sedan sommaren 1809
utgivna Journal för litteraturen och theatern, i vilken
Hammarsköld till en början varit medarbetare.

Innan vi gå vidare, kunna vi fråga: vad var då den
nya skolans program?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/huvudrag/3/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free