Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Geijer och göterna
- Vitalis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vitalis.
Bland de ynglingar, som lyssnade till Geijers första
föreläsningar, var en fattig sörmlandsstudent, född utom
äktenskapet av en prästdotter och en arbetskarl: Erik
Sjöberg, känd under skaldenamnet “Vitalis“. Inom det
yngre släktledet av skalder står han Geijer närmast så i
manlig självständighet som i ordknapp, något kärv
stilform, och det var Geijer som efter hans tidiga bortgång
ombesörjde utgivandet av hans efterlämnade skrifter.
Mycket omfattande blev icke hans alstring, men det
band skaldestycken, som gått till eftervärlden — själv
tillintetgjorde han mot slutet av sitt liv en hel del
otryckta dikter — omfattar äkta poesi och ger åt denne
ensling en egenartad profil med stundom melankoliska,
stundom svärmiska, stundom bittert humoristiska drag.
Hans inflytande har ej varit ringa och spåras långt ned
i tiden.
I grunden är han romantiker, och i flere dikter ger han
uttryck åt den vemodsstämning, som i ungdomsåren griper
den i världen allenastående; han är enslingen i den stora
öknen, klagar över att allt skönt, som uppblomstrar på
jordens rund, “skall i dag eller morgon dö“.
Långt är det till himmelens blå, och dit når icke
hans röst, men såsom den romantiske platoniker han är,
trängtar han dock till det himmelska urhemmet, och “den
himmelborna sången“ är den kraft, som skall föra honom
“till andevärldens sal“; här nere gavs honom blott att
skåda skönheten i bild, däruppe skall han se henne som
hon är.
Hans lyrik ger också uttryck åt en svärmisk, sentimental
kärleksvänskap, en kult, som ju förut haft adepter i
litteraturen, men som här — såsom Böök påvisat i en essay över
Vitalis — röjer ett drag av Platons Eros.
Han hade ock gripits av den nya tidens religiösa
strömning. Högst av hans religiösa dikter står hans mest kända
poem Försakelse, där lidandet kännetecknas såsom av
Gud pålagt till förädling, en även av Wikner ofta utlagd
tanke:
Vi skulle jag ej möta glad min plåga?
Hon är en ängel, sänd ifrån min Gud.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:45 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/huvudrag/3/0127.html
