Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Tegnér och hans efterföljare
- Episkopatet
- Kyrkliga tal och skoltal
- Politisk verksamhet och diktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Episkopatet.
Tegnér hade 1824 nämnts till biskop i sin faders
födelsebygd, Växiö stift, och det är, som nyss antytt, sannolikt,
att den förestående flyttningen från den ort, där han verkat
alltifrån ungdomen och “där han förlevat sin gladaste tid“,
bidragit till hans sinnesoro. Vad han än hade att säga
mot Lund, så var det som om han övergåve ett
fädernesland, vars värde han först kände, då han skildes från
det. Han hade levat där i 27 år, “lika länge, som
peloponnesiska kriget varade, vilket också slöt med Athens
förstörelse“. Tegnér var ju icke någon renlärig kyrkans man.
Hans kätterska uttalanden om många dogmer äro
välbekanta, men en religiös natur var han, och sitt värv som
biskop tog han, liksom alla sina plikter, på allvar.
Särskilt lade han sig vinn om ämbetets kulturella sida sasom
främjare av prästerskapets bildning och de högre
undervisningsverkens chef.
Kyrkliga tal och skoltal.
Hans biskopliga verksamhet har i litterärt avseende satt
sig ståtliga minnesmärken i hans kyrkliga tal och i hans
skoltal, där han visserligen stundom yttrade sig i ämnen,
som knappast lågo inom skolbarnens räckvidd. Många av
dessa tal innehålla i varje fall djupa uttalanden i viktiga
ämnen, och de rymma även poetiska ställen av ovanlig
skönhet, som göra den till vältalighetsalster i hög stil —
bland det yppersta vi äga.
Politisk verksamhet och diktning.
Såsom biskop hade Tegnér tillika att ägna sig åt
politiken i sin egenskap av självskriven ledamot av
prästeståndet. Hans åskådning hade allt mera ändrats, sedan han
höll jubeltalet 1817. Ännu i sitt tal på Oskarsdagen 1823
hade han uttalat sig mot reaktionen och för
konstitutionell frihet, hyllat kronprinsen såsom bärare av framtidens
hopp samt förklarat, att då de servila idéerna hade ett
par millioner bajonetter till förfogande, borde envar, som
kunde föra en fjäder, åtaga sig de liberala idéernas sak,
som trots allt dock vore ljusets och mänsklighetens.
Men allteftersom den liberala oppositionen framträdde
med större hänsynslöshet och fick för Tegnér
osympatiska målsmän, greps han av ovilja emot den. Särskilt
harmades han över angreppen på den åldrande Karl Johan,
för vars politik han eljes hyst föga sympati, men som i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:45 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/huvudrag/3/0160.html
