- Project Runeberg -  Huvuddragen av Sveriges litteratur / 3. 1800-talet /
186

(1917-1918) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den nyromantiska prosadikten och Almquist. Den historiska romanen - Crusenstolpe - Topelius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och Coopers fotspår. Särskilt vann skildringen från
Sigismunds och hertig Karls strider Den siste friseglaren
(1832) — där han för övrigt något närgånget lånat
huvudperson och motiv från Coopers “The red rover“ — mycken
framgång och är alltjämt en omtyckt ungdomsläsning,
liksom fallet är med Sparres tre andra romaner Adolf
Findling
(från Kristinas tid), Standaret (från Karl XI:s
snapphanefejder) och Sjökadetten (från Gustav III:s tid),
i vilken inflytande från Marryats sjöromaner spåras.

Crusenstolpe.



Den på sin tid mest läste historiske romanförfattaren
var säkerligen Magnus Jacob Crusenstolpe. Men han kan
svårligen räknas till de romantiska prosadiktarne.

Hans berömdaste roman Morianen (1840—44) är ju
närmast ett slags anekdotsamling samt ett historiskt
persongalleri, där inom en nödtorftigt hopkommen
händelseutvecklings ram samlats en mängd dels verkliga, dels diktade
historietter, omväxlande med autentiska handlingar och annat
intressant eller pikant gods, gärna med en liten tillsats av
skandal, ett hybridartat slag av vitterhet, som visserligen
icke saknar motsvarighet inom utländsk litteratur.
Detsamma gäller om Carl Johan och svenskarne, mindre
om Huset Tessin. Crusenstolpe är egentligen ingen
diktare. Han söker aldrig sammanfatta sina skildringar till ett
konstverk, han erbjuder icke heller någon djupare psykologi,
men hans halvsanna, oftast dialogiserade krönika, som
onekligen ofta är vad J. P. Theorell kallade en “gemen
skvallersamling“, erbjuder obestridligen många livfulla historiska
scenerier och andra skildringar, och han har faktiskt förstått
fängsla generationer av läsare. Den i hög grad cirklade,
egendomligt nog nästan hovmannamässigt sirliga stilen —
som för övrigt röjer, hur föga folklig den aristokratiske
nidskrivaren i grunden var — var på sin tid mycket prisad,
men lider av stark förkonstling och ojämnhet. Bäst är
den i hans rent politiska skrifter, när han vill anslå en
försmädligt artig ton.

Andra historiska romanförfattare voro Vilhelm Fredrik
Palmblad, den gamle fosforisten, som på 1840-talet utgav
den ganska anmärkningsvärda romanen Aurora
Königsmark och hennes slägt
, i vilken han utnyttjade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/huvudrag/3/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free