Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Viktor Rydberg, signaturerna, Snoilsky, Wirsén - Viktor Rydberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Viktor
Rydberg.
258
Detta årtionde var, liksom det närmast följande, i
övervägande grad ett det poetiska översättningsarbetets
skede. Nu avslöt Hagberg sin under 1840-talet till större
delen utförda Shaksperetolkning. Strandberg utförde sina
förträffliga Byronöversättningar, Nils Lovén, som förut givit
en översättning av Camoëns Lusiaderna, gav nu en rimmad,
något tung och tvungen tolkning av Dantes Divina Com-
media, C. A. Kullberg översatte Tasso och senare Ariosto.
Något tidigare var Nils Arfwidssons Ossianöversättning,
något senare V. E. Omans Milton.
Endast en enda originalförfattare, som mot slutet av
1850-talet offentliggjorde några prosadikter, skulle bliva
av eminent betydenhet för svensk vitterhet, oaktat hans
värde vid denna tid knappast insågs annat än av enstaka
kännare. Det var Viktor Rydberg. Han hade genom-
kämpat en tung barndom och ungdom under fattigdom
och försakelser. Sin litterära bana hade han börjat redan
som gymnasist, då han skrivit några i hög grad fantas-
tiska berättelser i sin hemorts tidning, Jönköpingsbladet,
särskilt en roman i rövarromantikens art, där tjuguåringen
tillika givit uttryck åt 1848 års frihetspatos. Sedan hade
han en kort tid vistats i Lund i avsikt att taga juridisk
examen, hade deltagit i ett vittert förbund därstädes, men
nödgats avbryta studierna och taga informatorsplats och
stod oviss om sin framtid — med tankar dels åt ingenjörs-
kallet, dels rent av med funderingar att emigrera —, då
han 1855, 27 år gammal, mottog ett anbud av S. A. Hed-
lund att inträda såsom medarbetare i Göteborgs Handels-
och Sjöfartstidning. Därmed blev han vunnen åt litteraturen.
Från en blygsam ställning såsom följetongsöversättare och
biträde vid utrikesredaktionen kämpade han sig under ett
tjuguårigt tidningsarbete fram till en ställning som landets
erkänt främste författare.
Bland hans uppsatser i tidningen voro särskilt de, som
behandlade kyrkliga och religiösa frågor, av värde, och de
utgjorde förberedelser till hans år 1862 utgivna uppseende-
väckande skrift Bibelns lära om Kristus, vars stora
insats i svensk kultur och betydelse för den teologiska
uppfattningen i det föregående är utvecklad. Men vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
