Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strindberg och åttiotalet - Mäster Olof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
277
ett sällsynt oroligt lynne med skiftande ståndpunkter och
skiftande smak.
Hans första dramatiska arbeten voro studier i olika
riktningar: ett treaktsskådespel på prosa, Fritänkaren,
som ger uttryck åt tidens unitarism och ivrar både mot
ortodoxi och ateism, en med Svenska Akademiens mention
hedrad tragedi på rimfria jamber, Hermione, som lämnade
en sedebild från Greklands strid mot Filip av Macédonien
och i skildringen av den fosterlandsälskande hjältinnans hat
mot inkräktaren företedde beröringspunkter med Regina
von Emmeritz, en liten rimmad enaktare I Rom, behand-
lande en anekdot ur Thorvaldsens liv, samt en enakts-
prosapjes Den fredlöse, påverkad av den nynorska, sär-
skilt Björnsonska dramatiken och såsom denna med ett
fornnordiskt ämne: egentligen utgjorde stycket en spillra
av en tillämnad Blotsvenstragedi från brytningstiden mellan
hedendom och kristendom med ett av Strindberg alltifrån
ungdomen gärna behandlat ämne — familjestrider. Båda
de senare styckena kommo till uppförande å kungliga tea-
tern. Men efter flyttningen från Uppsala, under vistelse
ute i skärgården, samlade han sig till ett stort historiskt
drama, i vilket han nedlade vad som vid denna tid kraf-
tigast rörde sig inom honom. Han hade under sin ung-
domsperiod kastats från pietism till fritänkeri. Nu studerade
han med förkärlek Kierkegaard och dennes religiösa para-
doxer och tillika den av Kierkegaard i ej ringa mån in-
spirerade Ibsens Brand; därjämte intresserade honom livligt
Georg Brandes’ nyss utkomna Hovedstromninger samt den
då moderne engelske historikern Buckles djärva omvär-
dering av de lagar, som härska i historien, och för övrigt
även andra radikala, antireligiösa teorier.
Under dessa intryck var det, som den första formningen av
Mäster Olof (1872) tillkom, hans första fullmogna verk.
Huvudpersonen Olavus Petri är här skildrad såsom en tragisk
personlighet; det är konflikterna med Gustav Vasa, hans
vetskap om sammansvärjningen mot denne, den därav föl-
jande dödsdomen och hans avbön, som bilda huvudmotivet.
Det blev i viss mån en skuldtragedi, besläktad med Sturm
und Drangs och “det unga Tysklands“ kraftgeniala dramer.
Mäster
Olof.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
