Hvar 8 dag / Årg. 1 (1899/1900) / 52 (1899-1933) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

DET OMSTRIDDA LANDET.

Med expresståget till Johannisburg och med
utsikt till en järnvägsresa på 52 timmar i
en ganska medelmåttig sofwaggon, hvilken
hvarken utmärker sig för någon vidare renlighet
eller annan i ögonen fallande komfort, lämnar man
den glada Kapstaden för att resa till den magiska
staden Johannisburg, hvilken guldet byggt upp
under loppet af tio år. Omsider har man skramlat fram
till Bloemfontein, Oranjestatens hufvudstad, en liten
treflig stad, belägen i en stor dalsänkning som är
omgifven af höjder. Den har breda gator, en och
två våningars hus och ett stort torg, på hvilket
under förmiddagen böndernas med oxar förspända
vagnar spärra vägen, den har ordentliga hotell
men mycket få värdshus, enär all handel med
alkohol är förbjuden i Oranje. Denna stat har i
mindre grad än det närgränsande Transvaal blifvit
föremål för europeisk uppmärksamhet och den
befinner sig, hvad dess innebyggare och deras
personliga värde beträffar, något så när på den gamla
solida grundval, där fordom de gode boers satte
den.

En af folkrepresentanterna tillfrågades en gång,
om man icke funnit guld där i landet. Svaret blef:
»Nej, men vi ha ej häller sökt efter det». Och på
frågan hvarför man icke gjort det, förklarade han,
att det var för att undgå tillströmning af onödigt
många främlingar. Man är med skäl rädd för att
blifva öfverflyglad och undertryckt af dessa och
föredrager då hällre att häjda utvecklingen och på
hvarje sätt söka motverka den inträngande
kulturen. Naturligtvis blir denna ståndpunkt i längden
ohållbar. Boerna ha visat sig ur stånd att själfva
exploatera den skatt de äga, och diamantgrufvorna,
som lofva det rikaste utbyte, måste nödvändigt
locka främmande maktinnehafvare att själfva bana
sig väg.

Hufvudgatan i Johannisburg före och efter krigsryktena.

Utom Bloemfontein finnes i Oranjefristaten
endast byar bebodda dels af jordbrukande boers, dels
af infödda. Efter långa stridigheter ha dessa
senare bragts till lugn, men de få ej bo inom de
hvitas byar, utan äro hänvisade till vissa aflägset
liggande läger och ha ingen representationsrätt i
parlamentet.

Från Bloemfontein är det fjorton timmars resa
till guldstaden, det namnkunniga Johannisburg.
De första husen byggdes för tio år sedan. Då
guldgrufvorna visat sig synnerligen innehållsrika
strömmade man massvis dit från Natal. Men det
behöfdes stora kapital för att draga fram skatterna,
det var icke en hvar gifvet att bli guldgräfvare,
som på sin tid i Kalifornien eller i Klondike. Inom
kort var ock det guldrika området i händerna på
kapitalstarka bolag, som antingen bragte upp
guldet ur jorden eller drog fram det ur europeiska
spekulanters fickor.

Guldets bearbetning kräfde folk, maskiner och
byggnader i mängd. Människorna skulle bo där
och lifnära sig. Bostäder och maskiner skulle
anskaffas, och så uppstod inom kort butiker, värdshus,
banker, järnvägar — kort sagdt, under loppet af
få år växte en stor stad upp som framtrollad af
guldets makt. Nu har Johannisburg en längd af
flere eng. mil och ett invånareantal af flere hundra
tusen. Midt emellan modärna palats ser man till
och med på hufvudgatorna små kojor, alltefter som
lyckan gynnat den ursprunglige tomtägaren eller
icke. Nu stiger emellertid jordvärdet starkt med
den påföljd, att dessa små ruckel försvinna. De
flesta pänningarne förtjänas nu ej häller genom
inmutningar af guldgrufvor utan genom handel,
börs-och byggnadsspekulation. Trots boernas motstånd
mot framsteg och utveckling förmår man uträtta
en hel del. Det finnes äfven i Johannisburg många

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>