Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
härstamning från den af drottning Kristina
instiftade Amarant-Orden.
Sällskapet har under namn af Stora
Ama-ranter-Orden så småningom blifvit ett dansgille
för den högre societeten, i hvilket nya
medlemmar upptagas medelst en högtidlig
reception. Från moderlogen i Stockholm hafva
under årens lopp utgrenats filialer till
Göteborg redan 1766, till Malmö, Norrköping och
senast på 1880-talet till Karlskrona, då
därstädes ett äldre sällskap, »Societeten»,
om-bildades till ett Amaranter-Ordenssamhälle.
I spetsen för Stora Amaranter-Orden står
en generalstormästare och en generalkonselj
med säte i hufvudstaden. Moderlogen har
sina sammankomster å stora börssalen i
Stockholm. Dess stormästare och på samma gång
ordens generalstormästare är f. n.
öfverhof-jägmästaren herr Victor Ankarcrona.
Ordens-samhället i Göteborg, hvars nuvarande stor-
mästare är landshöfdingen friherre Gustaf
Lagerbring, sammanträdde förr i
frimurareordens lokal, men firar numera i stadens
eleganta börsvåning sin högtidsdag hvarje
trettondag, liksom drottning Kristinas äldre
Amarant-Orden. Ordensfilialen i Malmö, med
landshöfdingen Robert Dickson såsom stormästare,
lär härstamma från S:t Knutsgillet och firar
sin högtidsdag den 13 januari i den bekanta
vackra S:t Knutssalen å Malmö rådhus.
Norr-köpingssamhället för ett tynande lif och har
icke på länge haft några sammankomster.
Stormästare därstädes är kammarherren grefve
Charles-Emile Piper. I Karlskrona, där
landshöfdingen grefve Gotthard Wachtmeister är
stormästare, firas högtidsdagen den 21
januari, H. M. Konungens födelsedag. Detta
or-denssamhälle hade förr sin egen lokal, men
sammanträder numera i stora stadshotellets
festvåning. C. L.
KARRIKATYRER FRÅN KRIGET.
Det brittiska lejonet och piggsvinet (Kriiger).
Den politiska karrikatyren måste anses som ett
barn af den modärna tiden. Den leder sitt
ursprung från början af 1800-talet och uppträdde
först i England och Frankrike. Naturligtvis
förekomma dessa karrikatyrer ymnigast när de
politiska stridsböljorna i något land gå så högt, att
dyningarne na utom gränsen. Nu senast har
Transvaalkriget satt blyertsstiften i lifligaste
verksamhet. Hätskast mot engelsmännen äro de
franska tecknarne, bland hvilka den berömde
karrikatyrkonstnären Ad. Willette är mest
bekant för §ina satiriska utfall i Le Rire, som
konfiskerats i England i anledning af en teckning
Drottning Victorias nyårsgåfva.
»Om jag bara visste, hur jag skulle äta den!»
»Här skall ni se engelsmännen!», en
frälsnings-arméparodi.
Ur den amerikanska tidningen Puck ha vi
lånat bilden af det engelska lejonet, som ej törs
gå rakt på piggsvinet (president Kriiger), från
hvars kropp bajonetterna sticka fram. Denna
»piggsvinsidé» är, om vi ej missminna oss,
ursprungligen den bekanta engelska Punch’s, där
den sågs i medio af 1800-talet. Scenen med den
lemlästade engelska soldaten, som får mottaga
drottning Viktorias nyårsgåfva i form af ett paket
chokolad och ej anar hur han skall kunna äta den,
är tagen ur en tysk tidning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
