- Project Runeberg -  Hvar 8 dag / Årg. 1 (1899/1900) /
512

(1899-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GULDTÖRSTENS OFFER.

Af S. H. Merriman.

öfversättning för Hvar 8 Dag.

1 hvarje nummer lämnas ett kort sammandrag af följetongens innehall allt ifrån dess början.

I första kapitlet omtalas professor von Holzens i Haag besök hos en döende, af hvilken han köper för tusen gulden %ett
dyrbart recept. När den sjuke dragit sin sista suck, stoppar professorn pängarne tillbaka i sin plånbok. I andra kapitlet
sammanträffa den från Indien som segrande hjälte återvändande major White och en gammal bekant till honom, Tony Cornish, en
modäm man ur societeten. De följas åt till den senares onkel, lord Ferriby, där de finna husets unga dotter, miss Joan, strängt
upptagen med arbete för ett välgörenhetsföretag till fromma för manufakturistbiträden. Miss Joan omtalar lordens senaste
väl-görenhetsprojekt, en stor internationell affär med mål att lindra inalgamitarbetarnes svåra lott. Vid en »at home», hos Ferribys
framlägger lorden i tredje kapitlet sin plan. Som medlemmar af direktionen antagas med acklamation lorden, Tony Cornish,
major White, upphofsmannen till projektet mr Percy Roden och prcfessor von Holzen.

I fjärde kapitlet gör en enka rars Vansittart i det gamla diplomathotellet »Vieux Doelen» i Haag bekantskap med mr
Percy Roden, för hvars projekt hon visar sig lifligt intresserad. Detsamma går ut på att samla alla malgamitarbetare och bygga
en fabrik åt dem, i afsikt att förse hela världen med malgamit, ett för papperstillverkningen oumbärligt ämne. Fabriken skall
förläggas till dynerna i Holland.

Femte kapitlet beskrifver inalgamitarbetarnes ankomst dit med Cornish som vägvisare. Cornish sammanträffar här med
Roden och båda företaga en inspektion af fabriken och bostäderna. De förevisa inrättningen för en mängd inbjudna tidningsmän,
hvarpå Cornish följer med hem till Roden, där de mottagas af dennes syster.

I sjunde kapitlet läses en interiör af malgamitkontoret i London, där Cornish och lorden sköta »affärerna». Där afhållas
äfven små soiréer, vid hvilka en ung mr Rupert Dalkyn och en enkefru, mrs Courteville, voro bland de mera aktiva gästerna.

Efter ett sammanträffande mellan miss Roden och mrs Vansittart i dennas hem följer en scen från malgamitkolonien.
Roden och Holzen äro närvarande vid en malgamitarbetares dödsbädd.

1 nionde kapitlet mötas hos mrs Vansittart miss Roden samt hrr Cornish, Roden och von Holzen. Därpå vidtager ett
di-rektionssammanträde för malgamitbolaget med lord Ferriby som ordförande. Man beslutar sätta företaget på aktier, hvaraf
hvarje arbetare får en. — Cornish och mrs Vansittart sammanträffa på en morgonpromenad i Haag, hvarvid hon slugt försöker
utleta hans hjärtas hemlighet. — Därpå träffa vi Cornish på besök hos en rik City-man, mr Wade, på dennes landtställe. .lans
dotter Marguerite har hämtat Cornish vid stationen. Mr Wade erbjuder Cornish sin dotters hand, men denne säger nej, hvarpå
mr Wade börjar en skarp kritik af malgamitföretaget, hvilket han afslöjar som ren affärssvindel och tillråder Cornish att alldeles
lämna Denne meddelar sig med major White och de söka öfvertala lord Ferriby att ge det hela på båten, men förgäfves.

Därpå uppvakta en komité af pappersfabrikanter lorden och yrka på nedläggandet af malgamitaffären — allt lika
förgäfves. Mrs Vansittart och mr Roden sammanträffa på en morgonridt i Haag. Han forledes af sin kärlek att låta henne följa
med inom malgamitverksområdet. Holzen kommer emellertid dem till mötes och förhindrar på föregifna skäl, att mrs Vansittart
— som har att hämnas sin mans död på Holzen — får den önskade inblicken i förhållandena vid fabriken.

Cornish kommer på ett kafé i Haag i samspråk med ett par malgamitarbetare, som afslöja en del detaljer från verken.
Den ene gör han ett erbjudande att skaffa honom en bättre ställning, men anbudet afböjes. Cornish passar på att möta Dorothy
Roden i afsikt att tala om malgamitaffären och hennes bror, men börjar med en kärleksförklaring. Slutet blir hennes jaord,
hvarpå Cornish begifver sig till malgamitkontoret för att där afslöja von Holzen i Rodens närvaro. Här begär han att få veta
hur malgamittillverkningen tillgår. Roden lämnar honom ensam med Holzen, som under föregifvande af att vilja visa
experimentet hämtar in en mängd kärl, innehållande giftiga gaser. Han ställer omärkligt om, att gaserna kunna strömma ut, och
skyndar sin väg efter att ha låst dörren, lämnande Cornish att förgiftas i det trånga rummet. Denne lyckas emellertid behålla
medvetandet och rädda sig undan Holzens hämnd.

Vid ett sammanträffande kort därpå med mrs Vansittart får han veta att hon har uppgjort en plan mot Holzen i afsikt
att åtkomma malgamitreceptet. Det förvaras i kontorets kassakista, till hvilken hon skaffat sig en nyckel. Just som hon fått
fatt i det värdefulla papperet, öfverraskas hon af Holzen. En kort brottning uppstår, och hon måste återlämna papperet. De
samtala om Holzen. Mrs Vansittart och miss Roden upptäcka, att H. gjort en komplott mot Cornish De tillskrifva major White,
som skyndar till dem från England. Malgamitarbetarnes öfverfall mot Cornish misslyckas, tack vare White’s vaksamhet och
Cornish’s sinnesnärvaro. Majoren sammanträffar dagen därpå på hotellet med Marguerite Wade, bankirens dotter, och mr Wade
själf, som anländt till Haag för malgamitaffärens skull. På väg till besök hos miss Roden stöter hon i »skogen» på Holzen —
hennes lärare i kemi i pensionen i Tyskland. Han håller på att lära sig malgamitreceptet utantill.

I nästa kapitel inträffar lord Ferriby i Haag för malgamitaffärens skull. Roden återkommer samtidigt från en affärsresa
till Utrecht.

’Forts, från n:o 31’j j

Han såg magrare och mera medtagen ut nu,
än hon någonsin sett honom under forna
mot-gångsdagar. - Percy Roden hade liksom hans
kompanjon, börjat sin jakt efter lyckan med
åtskilliga misslyckade försök, innan han ändtligen kom
in på rätta vägen. I likhet med många andra —
likt alla snart sagdt — som måste börja om och
om igen, hade han för hvarje gång kastat undan
någon alltför betungande samvetsbetänklighet.
Framgången tycks emellertid vara ägnad att sopa
bort lika många som någonsin motgången.

»Ett ohyggligt väder», sade Roden, och det
var allt. Han hade varit i Antwerpen i
bankaffärer, och hans ögon hade denna egendomliga
glans, som följer af brist på sömn. Denne man
hade nu nästan dagligen hand om stora
pänning-summor.

»Har Holzen varit här i dag?» frågade han,
sedan han bytt om kläder och de satt sig vid
middagsbordet.

»Nej», svarade Dorothy med ögonen på sin
tallrik.

Han åt föga och drack endast mineralvatten
ur ett krus. Han tränade sig som en atlet, ehuru
de svårigheter, han rustade sig att möta, voro af
andligt och icke af fysiskt slag. Han genomfors

mer än en] gång “af en darrning och såg skarpt
mot dörren, då jungfrun råkade lämna den öppen.

Efter middagen tände Dorothy i förmaket
vedbrasan, som förut var insatt. Ehuru man var nära
midsommar, var luften kylig, och rägnet piskade
på husets tunna väggar.

»Jag anser det troligt», hade hennes bror sagt,
innan hon lämnade matsalen, »att Holzen kommer
hit i afton.»

Hon slog sig ned vid brasan, hvilken snart
brann muntert, samt satt och stirrade in i elden
med sina tankfulla gråa ögon. Percy trodde, att
Holzen skulle komma till Villa des Dunes i afton.
Skulle han verkligen komma? Percy visste intet
om det planlagda attentatet mot Cornish’s lif,
hvilket hon själf lyckats omintetgöra. Han tycktes
icke alls känna till den tysta men fruktansvärda
fiendskap, som härskade mellan dessa båda män.
Han blundade för alla deras rörelser, hvilka liknade
schackspelarens drag, som åskådaren ser men icke
förstår. Dorothy visste, att Holzen var hennes
bror oändligt öfverlägsen. Hon visste äfven, att
han var de flesta öfverlägsen. Med sitt köns
snabba uppfattningsförmåga hade hon för
längesedan upptäckt källan och grunden till hans styrka.
Han var likgiltig för kvinnan, hvilken ej spelade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Dec 21 14:35:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hvar8dag/1/0522.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free