Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
infinna sig vid mötet. När han gått ännu några
få steg, såg han någon komma emot sig.
Half-vägs mellan dem fanns en lykta, och vid dess sken
igenkände Cornish Percy Roden. Man kunde just
ej misstaga sig på de långa, slappa stegen.
»Jag undrar», sade Cornish för sig själf, »om
detta blir början till slutet?»
Och han gick fram för att möta finansmannen.
»Jag var rädd, att ni icke skulle komma», sade
han i ganska vänlig ton, ty han var en man af
värld, och i den del af denna värld, som kallas
Societeten, hade han kommit i intim beröring med
många personer, som ej hade bättre rykte än Percy
Roden och hvilka förtjänte ett ändå sämre.
, »Ah, jag kom gärna», svarade Roden, »jag
ville ju inte låta er vänta förgäfves här i mörkret.
Men det tjänar till intet, det säger jag er på
förhand.»
»Och kan intet förmå er att ändra ert beslut?»
»Nej, intet. Två sådana chancer erbjuda sig
ej under en människas lifstid. Jag ämnar ej låta
denna gå mig ur händerna af idel sentimentalitet.»
»Sentimentalitet torde ej vara rätta ordet», sade
Cornish tankfullt. »Ämnar ni värkligen påstå, att
ni ej frågar efter alla dessa dödsfall — alla dessa
stackars satar till malgamitarbetare?»
Och han såg skarpt på sin följeslagare i skenet
från lyktan.
»Inte en vitten!» svarade Roden. Jag har själf
pröfvat på fattigdomen, men det har icke ni. Ja,
för tusan, jag har svultit i en fin rock. Ni vet
inte, hvad sådant vill säga.»
Cornish såg på honom men sade ingenting.
Det fanns ingen orsak till tvifvel om att mannen
talade uppriktigt, eller taga miste om hvarför hans
stämma plötsligt förändrades, då han talade om
hunger.
»Då återstår för mig blott två ting att göra»,
sade Cornish efter ett ögonblicks begrundande,
»Att först fria till er syster och därpå krossa er.»
Roden, som rökte cigarett, kastade bort
densamma.
»Nå ämnar ni göra båda delarne?»
»Båda.»
Roden såg på honom och öppnade munnen
för att säga något, men plötsligt sprang han tillbaka.
»Akta er!» skrek han och hann nätt och jämt
peka med fingret öfver Cornish’s axel.
Cornish vände sig raskt om och såg någon
komma springande emot sig på gummisulor. Han
hade ingen tid att tänka och knappast att handla,
ty mannen var blott tvåsteg ifrån honom med
upplyft arm, och i lyktskenet såg
Cornish stål glimma.
Cornish koncentrerade sin
uppmärksamhet på den upplyfta armen,
hvilken han fattade med båda
händerna och så ryckte angriparen
alldeles ur jämnvikten. Han skulle
ögonblickligen hafva vetat, hvem
det var, äfven om han icke känt
malgamitlukten. Det var Otto von
Holzen, som icke tvekat att bekräfta
sina ord — att det ofta kan ligga
i en människas intresse att döda
en annan.
Innan Holzen ännu hade fast
mark under fötterna, släppte
Cornish honom och han försvann
rag-lande mellan träden. Cornish, som
besatt mera vighet och snabbhet
än stor fysisk styrka, återvann snart
jämvikten och vände sig i den
riktning, i hvilken hans motståndare
försvunnit. Han visste, att Holzen
skulle komma tillbaka, ja, han
hoppades till och med, att han skulle
göra det. Han missräknade sig ej,
ty i ett ögonblick var Holzen ater
.öfver honom, ljudlöst smygande sig
"fram i mörkret som ett rofdjur.
Cornish, som under sin skoltid var
god sportsman, fattade Holzen om
lifvet och slungade honom med ett
skickligt grepp hufvudstupa till
marken. Icke ett ord hade yttrats,
och i sommarnattens stillhet kunde
den ene höra den andres andedräkt.
Roden stod alldeles orörlig. Han
kunde knappast urskilja de
stridande. Hans egen andedräkt
framträngde med ett hväsande ljud
mellan de hopbitna tänderna. Hans
ansikte var spöklikt blekt och
krampaktigt förvridet. Hans sömniga ögon
voro nu vakna och stirrade vildt.
För hvarje nytt anfall hade
Cornish kommit närmare kanalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>