Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag önskar att jag nu kunde fortsätta historien,
som det är så lätt att tänka sig den, och som
hjälten också drömde sig fortsättningen, då han sent
omsider sökte upp sin vindskammare, ty den
romantiska lilla händelsen hade ryckt hans fantasi
med sig. Men tagelringen vardt aldrig förelöpare
till den släta guldringen; i verkligheten fick
historien ett helt annat efterspel.
Klockan åtta följande morgon begaf sig
nämligen studenten till Geijers föreläsning på den sal
som kallades auditorium ecclesiasticum — den
samma där Glunten somnade in med så olyckliga
följder. Han följde med dåligt och funderade
egentligen på, hur han skulle förnya bekantskapen med
den okända. Han återvände hem, och då
underrättar honom städerskan, att en jungfru som var
henne alldeles okänd hade lämnat henne ett bref
till studenten, hvilket nu låg på hans bord.
Brefvet hade ingen utanskrift. Han slet upp>
kuvertet, därinne låg bara den bortskänkta ringen,
nu försedd med en inskription, inflätad af hvitt
tagel och bestående af orden: Lid och hoppas.
Hur den okända kunnat taga reda på hans
namn, förstod han inte. Och det vardt aldrig
upp-dagadt, hvem hon var eller hvad hon hette.
Spaningarna voro fruktlösa och ingen saknad, ingen
längtan kunde återkalla henne. Hon förblef ett
egendomligt rörande ungdomsminne för sin riddare,
som skämtande påstod att hon var hans enda
värkliga kärlek genom hela lifvet, men som på allvar
kunde försäkra att han aldrig glömde den gåtan.
SVERIGES NYASTE STAD.
Några bilder från Lysekil för HVAR 8 DAG. Fotografier från Alfr. Peterson, Gbg.
j^e stora stationssamhällena o. a. bli
köpingar och köpingarne bli
städer — det är »förvandlingens lag»!
En köping på 3,000 invånare, som
t. ex. Lysekil, behöfver icke lida af
något slags storhetsvansinne, för att
eftertrakta rangen, hedern och
värdigheten af stad. Det nämda samhällets
soliditet, storartade utveckling och vackra
framtid ha länge gjort det berättigadt
till stadstitel och stadsrättigheter. Först
i april 1895 lade man emellertid in
ansökan därom och i dagarne har
Lysekil officiellt inrangerats i städernas
led — Sveriges 941de stad. Men i
fråga om folkmängden torde den rycka
LYSEKIL: Kyrkogatan.
upp till närmare n:o 50, i rangen ungefär närmast
Alingsås.
Det är få nya städer förunnadt, att af
konungens egen mun få höra stadsförklaringen uttalad.
Denna ära vederfors Lysekil vid h. m:ts besök
därstädes i slutet af juli, då konungen i sin
hälsning önskade allt godt åt Lysekil, »som nu skall
vara stad». Frågan hade nämligen afgjorts i
konselj kort förut. Detta blef en jubeldag i Lysekil!
På aftonen strålade staden i lysande illumination
och de nyvordne stadsborna firade märkesdagen
under allmän tillfredsställelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
