Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 3, den 15 oktober 1911 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TH. ADELSWÄRD.
TILL PORTRÄTTET A FÖREGÅENDE S/DA
Till den viktiga finansministerposten har i den nya
liberala ministären kallats kammarherren, frih. Th.
Adelswärd på Åtvidaberg.
Axel Theodor Adelswärd är född på Hyltinge i
Södermanland den 13 oktober 1860, äldste son till
dåvarande ingeniören vid statens järnvägsbyggnader,
sedermera godsägaren frih. Axel Reinhold August
Adelswärd och hans maka, Augusta Charlotta
Theodora Berg. Ätten härstammar från Norrköping, där
äldste kände stamfadern Lars Hemmingson Hultman
var borgare omkring år 1640. Dennes sonson, Johan
Hultman, gick i krigstjänst och adlades 1719 med
namnet Adelswärd. Dennes son med samma namn
upphöjdes i sin ordning, i friherrligt stånd samt
stiftade af Adelsnäs och Åtvidaberg ett fideikommiss,
hvilket med konungens tillstånd fick namn af
"baroniet Adelswärd".
Efter aflagd mogenhetsexamen blef Theodor
Adelswärd elev vid Tekniska högskolan och aflade
därstädes bärgsingeniörsexamen 1881, hvarefter han
omedelbart blef disponent för de Ådelswärdska
fideikommissegendomarna, hvilka tillföllo honom som
fideikommissarie efter faderns död 1901.
På dessa egendomars ekonomiska och industriella
utveckling har frih. Adelswärd nedlagt ett
synnerligen omfattande och framgångsrikt arbete. "Härtill
har-funnits godt om utrymme: oberäknadt
Åtvidabergs kopparbruk och grufvor består baroniet af
651/4hemman, omfattande 23,039 hektar, däraf 2,821
hektar åker, allt jämte kvarnar och annan fastighet
1903 taxeradt till 2,423,900 kr.
Främst inriktades frih. Adelswärds ansträngningar
på landtbrukets utveckling och detta kan numera
med skäl göra anspråk på benämningen
mönsterjordbruk. Särskild uppmärksamhet väckte den 1889
vid Adelsnäs uppförda präktiga ladugården. Äfven
har stort intresse ägnats åt trädgårdsskötsel. Midt
emot Adelsnäs’ herregård, på den motsatta stranden
af den vackra Bysjön, är sedan år 19011 en storartad
anläggning af trädskolor och fruktträdgårdar, och
1901 upprättades där under direktör R. Abelins
ledning Adelsnäs’ välkända trädgårdsskola.
Men dessutom har frih. Adelswärd nitiskt sökt
tillvarataga baroniets industriella möjligheter.
Åtvids socken i Östergötland är en gammal
bergslag, vid hvars mineraliska rikedom både Gustaf Wasa
och hans efterträdare fäst sin uppmärksamhet.
Redan baroniets stiftare började bearbeta de härvarande
malmfyndigheterna och lade grunden till det ännu
befintliga kopparverket. För att möjliggöra en
rationellare drift lät frih. Adelswärd 1900 med k. m:ts
tillstånd från baroniet utsöndra och med ett
fideikommisskapital ersätta Bersbo grufvor och
Forssa-ströms järnbruk med tillhörande smärre jordområden,
hvilka nu öfvertogos af Aktiebolaget Åtvidabergs
Kopparverk, hvari han själf är ordförande och verkst.
direktör. Verksamheten har de senaste åren bestått
i undersökningsarbeten i grufvorna, hvilka dock för
vattenbrist måste upphöra, sedan därmed
konstaterats, att kopparmalmen i Bersbo grufva pä större
djup ersättes af zinkmalm med låg kopparhalt.
Sedan dess har arbetats på att få fram en för denna
blandningsmalms tillgodogörande passande
smält-metod. Vid Forssaström har dessutom anlagts
kraftstation och tegelbruk.
Vidare grundade frih. Adelswärd 1906 Aktiebolaget
Åtvidabergs Förenade Industrier, hvilket bolag i
Åtvidabergs municipalsamhälle bedrifver en
omfattande fabriks- och sågverksrörelse. Bolaget innehar
sålunda Åtvidabergs Snickerifabrik, som sysselsätter
omkring 260 arbetare och tillverkar de i in- och
utlandet lika berömda "Åtvidabergs amerikanska kon-
torsmöbler" äfvensom parkettgolf af ek. Dess fabrikat
ha lyckats förvärfva sig en marknad utom i
grannländerna, jämväl i Tyskland, Österrike-Ungern,
England, Egypten och Turkiet. Äfven Åtvidabergs
Hjulfabrik, som han anlade redan 1897, tillverkar för
export.
Det är sålunda med en rik fond af personlig
erfarenhet på olika områden, den nye finansministern
tillträder sitt värf som den svenska finanspolitikens
ledare. Äfven som politiker har han varit med och
visat hvad han går för.
Af gammalt känd för hvad man på den tiden i
det konservativa Östergötland kallade radikala
åsikter dröjde det länge, innan tillträde till riksdagen
bereddes honom, och vägen till första kammaren var för
honom stängd. 1905 lyckades det emellertid den
frisinnade bondebefolkningen i Åkerbo, Bankekinds och
Hanekinds domsaga att med industriarbetarnes tillhjälp
genomföra hans val till ledamot af andra kammaren.
Anhängare af proportionalismen som han var, slöt
han sig här till en början till det af hrr Petersson
i Påboda, Hugo Hammarskjöld och Hans Andersson
nybildade nationella framstegspartiet och framlade
1906 tillsammans med hr Hammarskiöld ett särskildt
proportionalistiskt rösträttsförslag, som emellertid
undanträngdes af Påboda-förslaget, till hvilket han
äfven själf öfvergick. Hans samverkan med högern
framträdde vid denna tidpunkt äfven i andra frågor,
bl. a. i Norrlandsfrågan, där han motsatte sig
förslaget om förbud för bolag att förvärfva jord — detta
vore icke effektivt, så länge bönderna tillätes sälja
jorden, af hvilken i stället borde inrättas
bondefideikommiss. Men snart drogs han mera och mera
åt vänster. Redan 1907 motsatte han sig den
Lindmanska regeringens rösträttsförslag, hufvudsakligen
på den grund, att dess nya första kammare komme
att sakna förutsättningar att fylla sin uppgift som
organ för de högre kulturella intressena. Och vid
1908 års riksdag utvecklade han i en följd af motioner
ett program, som ställde honom i ledet bland de
mest utpräglade vänstermännen. Särskildt betonade
han vikten af, att folkskolan göres till en för alla
gemensam bottenskola. Vidare framhöll han
angelägenheten af, att staten icke afhänder sig de
naturtillgångar och den jord den ännu har kvar i sin ägo,
hvarför han framlade förslag, att riksdagen måtte
återkalla sitt beslut om mindre kronodomäners
försäljning och i stället bestämma, att ingen kronan
tillhörig jordegendom vidare måtte försäljas annat
än om detta på grund af särskilda
undantagsförhållanden kunde anses synnerligen önskvärdt. Tillika
framträdde han som anhängare af det nya
jordinne-hafsinstitut, "tryggad besittningsrätt", hvarom de
senare åren stått så mycken strid. Mot påståendet,
att hans motion innebure ett angrepp på den
enskilda äganderätten, framhöll han, att staten dock
väl har åtminstone lika stor rätt som den enskilde
att besitta jord. Vidare motionerade frih. Adelswärd
om olycksfallsersättningslagens utsträckning att
omfatta äfven jordbruksarbetare samt uttalade sig för
uttedningar rörande arbetslöshet och
normalarbetsdag, men mot den s. k. lex Hildebrand. Hans
anföranden äro utmärkta för stor klarhet och vittna
om den store näringsidkarens omfattande
erfarenhet.
Vid 1908 års val föll frih. Adelswärd igenom, men
ingick i år som första man på de frisinnades lista
i Östergötlands läns södra valkrets.
Sedan 1901 är frih. Adelswärd, som 1902
utnämdes till kammarherre, i äktenskap förenad med
grefvinnan Louise Douglas, en dotter till
landshöfdingen grefve Ludvig Douglas i Linköping.
- 34 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
