Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 9, den 26 november 1911 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OLLE HJORTZBERG.
TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA
När Olle Hjortzberg den 3 november 1911
utnämndes till professor i teckning vid Kungl. Akademien
för de Fria Konsterna, hälsades detta med allmän
tillfredsställelse. Hvem — mer än Carl Larsson och
Julius Kronberg — skulle kunna upptaga täflan med
honom om att vara vår främste tecknare i detta ords
egentligaste mening, en linjens behärskare, den
aldrig oförskräckte då det gäller att dra’ en
omskrif-vande kontur eller ett schvungfulit ornament? Det
är denna handens säkerhet och denna "konstens
ärlighet", såsom den franske målaren Ingres kallar
teckningen, hvilken han nu har det otacksamma
värfvet att meddela de unga konstadepterna af en
tid, som lägger ner mera möda på färgens än på
linjens studium.
En blick på Hjortzbergs alstring liksom på hans
40-åriga lefnadslopp visar, att hans konst har djupa
rötter i det förgångna. En del är arf. Fadern,
öfveringeniören vid Stockholms gasverk, Arvid
Hjortzberg, var en god akvarellmålare, som utbildat sin
talang hos gamle prof. P. D. Holm. En annan del
har sugit rik näring ur gångna konstepokers alstring,
men omsatt det mottagna, så att det bildat en summa
af kultiverad kunnighet och modärnt personlig
hållning. I H. 8. D:s spalter kan naturligtvis endast
lämnas de allra gröfsta dragen af denna
amalgamerings-process.
Olle Hjortzberg föddes i Stockholm den 14 nov.
1872, tillbragte de första lefnadsåren som andra
pojkar — på skolbänken, som han lämnade i 7:1 med
goda betyg, men ännu mera iylld af lust att byta ut
läxbok och temahäfte mot penna och färgpyts. Han
kastade sig nu genast in i praktiken och lade under
den bästa ledning — Agi Lindegrens — grunderna
till den art af måleri,
där han skurit några af
sina vackraste lagrar,
nämligen
kalkmålningen. Härunder kom
han också till Uppsala,
där han schablonerade
ornament i domkyrkan
och tog lektioner i
tekniska skolan. Det
senare var för att
fylla portföljen med de
planscher, som voro
nödvändiga för inträde
i Konstakademien. Som
ett kuriosum och som
ett bevis för tidens
snabbhet och
naturkänslans tillväxt kan
nämnas att bland dessa då
ännu skulle ingå en
laverad landskapsskiss,
utförd efter — plansch!
Denna liksom de öfriga
profven tyckas ha
varit tillfredsställande, ty
Hjortzberg fick 1892
inträde i Konsthögskolan,
som han lämnade med
Kungl, medaljen på
fickan 1896.
Sysslandet med
kalkmåleriet hade utom det
rent tekniska haft en
ingripande betydelse för
hela hans framtida
utveckling. Det hade
klara-nunnor tillbedjande kalken. Kalkmålning af Olle
Hjortzberg i Klara församlingshus, Stockholm.
gifvit honom känslan för och förtrogenheten med
den säkra teckningen, och det hade fört in hans smak
och’ tankar på det, som sedan blifvit hans käraste
verksamhetsfält, det religiösa måleriet. Endast pä
korta mellantider har hans fantasi sysselsatt sig med
de profana ämnena och äfven då — såsom när han
tecknat vignetterna till Fredmans epistlar — har han
förlänat dem de höga symbolernas betydelsefullhet
eller såsom på matsälsmålningarna hos
hofinten-denten Lilja — öfvergjutit dem med doften från heliga
legender. Redan under akademitiden utgaf han —
tillsammans med Gunnar Hallström och Axel Hjelm
— ett religiöst illustrationsverk, "Kristi lif" af Thomas
a Kempis, och under de två följande åren gjorde
han teckningar till en bibel, som gafs ut af
Norstedt och Söner.
1898 blef ett betydelsefullt år. Då gifte han sig,
och då anträddes den första utrikesresan. Det var
Paris, den stora magneten för alla unga konstnärer,
som drog, men det var inte dess sista konstnärliga
ord, de nyaste problemens brottning, som satte spår
i hans utveckling. Hans bästa studiefält var Louvren,
där han sög åt sig intryck från skilda epokers
konstalstring; den ena dagen kopierade han en assyrisk
relief, den andra försökte han att fasthålla det blodfulla
lifvet i en Ruben’sk kvinnokropp, den tredje
o. s. v.
Nu liksom under sommarmånaderna, som
till-bragtes i Normandie, ritade han en del af de
vignetter och bokomslag, hvilka mer än annat gjorr,
att hans namn blifvit kändt i alla de hem, som
annars lefva i den lyckligaste okunnighet om allt,
hvad konst heter. På hösten ställdes kosan till
sydligare luftstreck, och deras färger och minnen ha
sedermera aldrig släppt
det fasta grepp de
en gång fått om hans
fantasi. Det var
Italien, som lockade, och
bland italienska städer
den, som mer än
andra är relikskrinet för
allt hvad den unga
renässansen skapat bäst.
Florens. Studierna från
Louvre fortsattes men
intensivare än förr och
koncentrerades till der
italienska 1400 talets
måleri.
Under kortare
uppehåll i olika italiensk
a småstäder drog sig
det unga paret så
småningom ner till Rom,
där Hjortzberg
kopierade en kortvägg i
Raphaels stanzer —
en kopia, som nu
pryder hästgardets
kasärn i Stockholm. År
19( 0 kom en
beställning, som skulle ge
den forne
bibelillustratören tillfälle att med
egna ögon se de trakter,
som hans fantasi så
många gånger sökt
bygga upp för sig. Det
måtte ha varit en glad
dag nere i Rom, när
- 130 -
rote. HVAR 1 DAO.
Klicht: Pwjt Silfversparre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
