Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 9, den 26 november 1911 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR 8 DAG
Hjortzberg fick veta, att han utsetts att illustrera grefve
Georg von Rosens "Sista dagen" men på ett vilkor
— det att han personligen besökte Palestina.
Resan gick öfver Grekland, Mindre Asien, Damaskus
med Jerusalem som mål. Här i den heliga och
förtrampade staden stannade han en månad, med ifver
studerande och njutande af dess egendomliga
fysionomi, rik af färger och sol, af olika stammars och
religioners brokiga hatfullhet. Studier af gator och
människor, af grafvar och moskéer, fyllde hans
skissböcker. Och hemkommen samlade han det
mottagna till en summa i "Sista dagen", där många
blad med sina böljande massor af folk och hus
bära prägeln af ännu osmälta intryck men där andra
(ett par landskap med små figurer) redan ha det
mognade konstverkets hållning. Hemresan
anträddes ötver södra Italien, där han målade sin första
altartafla, "Änglarna vid grafven", beställd af
Kar-bennings kyrka. Jag minnes ännu, hvilket
oemotståndligt fäststämdt intryck den gjorde vid 1901
års akademiutställning med sin dittills osedda
färgprakt som af genomlysta ädelstenar och af
facet-terande mosaikstift.
Vistelsen i Sverige blef inte lång, endast tre
månader, tv i januari 1902 fick Hjortzberg Akademiens
stora rèsestipendium. Resrouten blef nu i stort
sedt densamma som första gången — öfver Paris
till Rom. I Paris, eller rättare sagdt Louvren, visste
han nu mer än sist hvad han ville se och lära, och
det ifriga studium, han nu ägnade muséets assyriska
afdelning, har satt de allra djupaste spår i hans konst.
Ei nöjd med hvad som Louvren hade att bjuda,
for han på en månad till London för att där
tillgodogöra sig det Assyrien, som fanns inneslutet
inom British Museums väggar. Från denna tid
tycks det, som om af allt religiöst måleri det
gam-ma’testamentliga blifvit honom kärast; intet ligger
så väl för hans märgtulla linje och lysande färg som
de förkristliga ämnena med deras allvarstyngd och
hieratiska prunkbegär. Det första profvet härpå är
den lilla kakelskimrande målningen "Ester och
Ahasverus", det sista det stora arbete, hvarmed han
nu är sysselsatt och på hvilket man har rätt alt
ställa de högsta förväntningar — Gustaf V:s Bibel.
Kommen till Rom kastar han sig med ifver öfver
ett studium, som bär sin första frukt i
illustrationerna till Viktor Rydbergs "Romerska sägner",
nämligen den gammalkristna konsten med hela dess
rika symboliska bildskatt. Det tycks vara under
intrycket af denna konsts nästan hieroglyfartade
bildspråk som han så — under sommarmånaderna
1903 i Pieve di Cadore - gör teckningarna till sitt
hittills märkligaste bokverk. Inte som om
"Legender och Visor" skulle stå i något stilistiskt
beroende af katakombkonsten; men han tycks därifrån
ha medfört en lefvande känsla för den lilla
symbolens, den sammanträngda bildens förmåga att återge
ett förtätadt innehåll. Hur förstår han inte här att
med ett maskstunget äpple, en kärfve, en stjärna
ge liksom det yttersta destillatet af en hel dikt —
och allt i ett linjespråk som har något af de gamla
träsnittens saftiga och kärnfulla nödvändighet öfver
sig. Till denna rena svarta linje — det enda som
rätt väl trifs tillsammans med bokens svarta
typrader — har han nu nått fram genom många
stadier, af hvilka det första representeras af den mjuka
och toniga lavyren.
Efter att ha gjort en hastig studieresa genom
Spanien, Algier, Tunis och södra Italien hemkom
han 1905 och möttes då af de stora beställningarna.
Under de närmaste åren tillkommo så målningarna
i Klara kyrka, där vi finna sådana pärlor som
drottningen at Saba hos kung Salomo, "Låten barnen
komma till mig!" m. fi., målningarna i
Emmanuels-kyrkan med deras klara dekorativa uppbyggnad (hur
många konstintresserade svenskar ha "sett dem?),
glasmålningarna i Katarina och Sofia kyrkor, väl
de bästa färgade fönster, som blifvit gjorda i modärn
tid i Sverige, epitafium för Lützens Gustaf
Adolfskapell, altartaflor för Västra Skräflinge, Dala,
Sper-lingsholms kyrkor m. m.
Hans sist utförda stora dekorativa målningar
finnas i Klara församlingshus, och de visa, hur han
äfven på detta område vuxit fram till en allt större
enkelhet, en sluten komposition, en stor och
betydelsefull linje. Nästa utvecklingssteg få vi i sinom
tid se i den nya kyrkan på Saltsjöbaden.
Erik Wettergren.
UTSTÄLLNING AF SKEPPSMODELLER.
A’lJcW: Aeiti. A.-T,. Jln„,t Siljierrparrr, Sthlm—CLy
modeller till svenska krigsfartyg.
ii. tt p,. sTocr:irni.MsrOTOt:n.ip.
I samband med Afdelningens för
skeppsbyggnadskonst möte å Stora Börssaleri i Stockholm den
17 nov. var anordnad en mycket uppmärksammad
utställning af äldre och yngre skeppsmodeller,
däribland äfven funnos företrädda våra nyaste
pansarbåtar och andra krigsfartyg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
