Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 31, den 28 april 1912 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
iirmx o u/Kr
SOLFÖRMÖRKELSEN FOTOGRAFERAD 1 STOCKHOLM
PÅ EX PLÅT MED 5 MINUTERS
MELLANRUM.
tyn-fMowlUr. KIIM: A-B- HZ* Styrvm, StMm-Clv.
1. STOCKHOLM: CARL XII FOTOGRAFERAD UNDER SOLFÖRMÖRKELSEN. Observera den egendomliga dagern i bilden.
2. GÖTEBORG: Coronasirålarne synliga vid förmörkelsens maximum. 3. ASTRONOMER I MJÖLBY. 4. STOCKHOLMSBILD
- 488 -
afgöra den viktiga
frågan om total eller ringformig.
Det är lätt att påvisa orsaken till denna
skenbara motsägelse, och det skall då framgå, att
ifrågavarande eklips var en sannskyldig probersten för
bedömandet af de astronomiska mätningarnas och
siffrornas noggrannhet. Ett tillfälle, som ytterst
sällan återkommer, erbjöd sig nu, att kontrollera
den matematiska astronomiens hypoteser; det är
förklarligt, att de stjärnkunnige gjort allt för att i
möjligaste mån tillgodogöra sig denna chance.
Också en nationell täflan har kommit med i spelet, i
det de franska astronomerna trädt i opposition mot
sina engelska och tyska kolleger, adopterande
väsentligt andra siffervärden för sina kalkyler.
Saken förhåller sig sålunda. Förmörkelsens smala
centralbälte — det område inom hvilket månskifvan
syntes passera centralt öfver solen — beräknades
från Venezuela och Brittiska Guayana sträcka sig
tvärs öfver Atlanten, nå Europas kust någonstädes
i norra Portugal,
genomskära Spaniens nordvästra
hörn, Biskayabukten, Nordfrankrike
(passerande strax nordväst om Paris), Belgien, Nordtyskland.
Från Rügen går zonen tvärs öfver Östersjön in i
Livland, söder om Petersburg genom Ryssland in i
Sibirien, där den centrala förmörkelsen upphör. Inom detta
bälte, som sålunda hade förmånen att passera midt
igenom några af Europas tätast bebyggda trakter,
borde man således ha fått njuta af en total
solförmörkelses grandiosa skådespel — hade icke en
egendomlig omständighet fördärfvat alltsammans.
Hvar och en erinrar sig, hoppas vi, från sin
skoltid, hur en solförmörkelse uppstår. När månen
passerar mellan sol och jord på sådant sätt, att de
tre himlakropparnas medelpunkter befinna sig
på en rät linje, kommer ju månen att betäcka
den strålande solskifvan och skymma bort dess
lifgifvande ljus för oss arma jordbebyggare.
Härför fordras dock, att månens (variabla)
afstånd från oss vid ifrågavarande tillfälle är så
litet, att dess skenbara storlek öfverträffar
solens, med andra ord att månens kärnskugga
träffar jordklotet. Denna kärnskugga har formen
af en kon, hvars bas utgöres af månen och
hvars spets rusar fram genom rymden i
förlängningen af linien sol—måne. Når skuggkäglans
spets jordytan, då synes på alla af densamma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
