Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 47, den 18 augusti 1912 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50 AR DEN 10 AUGUSTI.
tressen till det rent
vetenskapliga området,
utan ägnade sig tillika
med ifver àt det
kommunala och politiska
lifvet. Sålunda var han
under två valperioder
1895 -97 samt 1904—06
ledamot af stortinget, där
han från början tillhörde
vänstern, men tidigt
visade tecken till den i
unionspolitiskt
hänseende moderatare
schattering, hvilken med
partibildande kraft bröt
igenom vid 1903 års
stortingsval: den "liberala"
venstern. Under
brytningsåret 1905 följde han
helt naturligt sin
landsman Michelsen.
När följande år Norge
gick att organisera sitt
egna konsulatväsen,
öf-verraskade Brunchorst
med att mottaga
generalkonsulatet i Havanna.
Det lider väl knappast
något tvifvel, att
botaniska intressen medverkat
att bestämma honom
härför. Redan 1907
återvände han hem för att
träda i spetsen för
arbets- eller, som vi skulle
kalla det,
kommunikationsdepartementet. Här-
jilirj.e: Hatyi SVJtertparr«
Efter portratt. __
D:R J. BRUNCHORST
Norges envoyé extraord. och minist. plénip. vid Svenska hofvet.
under fick han bl. a.
medverka vid
överenskommelsen mellan Norge
och Sverige angående
malmtransporterna på
banan Riksgränsen—Na:
-vik. Följande år återgick
han emellertid till Cuba,
denna gång som
ministerresident, men
befordrades 1910 till
sändebudsposten i Stockholm,
som dittills innehafts af
Benjamin Vogt, hvilken
nu gick till London.
Under de två år d:r
Brunchorst vistats i
Stockholm har han där
förstått förvärfva sig
allmänna sympatier. Med
den förståelse, han lagt
i dagen mot Sverige och
svenskarne, en
förståelse, som senast kommit
till synes i ett
tidningssamtal han haft med
anledning af 50-årsdagen,
är han helt visst rätte
mannen att bättra hvad
som brast 1905 och
småningom sammanföra
de båda af naturen själf
till hvarandra hänvisade
nationerna till
gemensamt trofast värn af sina
lifsintressen gentemot
mäktiga grannfolk.
WOODROW WILSON,
af demokratiska partiet nominerad till presidentskapet. Senaste porträtt.
- 739 -
Den amerikanska presidentkampanjen i
àr har inom de resp. partiernas konvent
framkallat häftiga slitningar. Medan
inom det republikanska konventet Tafts
och Roosevelts anhängare kämpat om
herraväldet, ha demokraterna haft väl
ett tiotal kandidater att kifvas om. Först
elter 46 voteringar uppnåddes, den 2
sistlidne juli, enighet inom det i
Baltimore samlade demokratiska konventet,
och Woodrow Wilson blef enhälligt
nominerad till partiets presidentkandidat.
Woodrow Wilson är af skotsk-irländskt
ursprung. Farfadern var en företagsam
tidningsredaktör i Pittsburg. Fadern
präst. Den unge Wilson ägnade sig àt
lärarekallet, men visade tidigt intresse
förde politiska frågorna. Endast23-ärig
publicerade han en kritiserande artikel
om Förenta staternas styrelsesätt,hvilken
senare förskalfade honom en
professorstitel. Han ingrep emellertid icke aktivt
i de politiska striderna, och när han,
något mer än femtioàrig, kallades frän
sin rektorsplats vid
Princeton-universite-tet för att tillträda guvernörsposten i
New Jersey ansågs han som en
fullkomligt "ny" man i politiken.
Han framträder emellertid frän första
stund som den målmedvetna politikern
och genomför inom sin stat alla de
reformer han i sina valtal utlofvat: ändradt
valsätt, olycksfallsersättning àt arbetare,
strängare kontroll öfver trusterna m. m.
Det program, Wilson nu blifvit väld pà,
sammanfaller i stort sedt med dessa
reformer.
Wilson, vältalare och framstående
vetenskapsman, åtnjuter personligen stort
anseende. Hur utslaget skall blifva i
den slutliga striden mellan honom, Taft
och Roosevelt hvilar i gudarnes knän,
men uteslutet är icke, att det blir
Woodrow Wilson som intågar i Hvita Husel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
