Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 53, den 29 september 1912 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR 8 LAG
Herman Antenor Nydqvist är född i Trollhättan
den 9 april 1862. Med hans moder Johanna
Eleonora Pettersson hade hans fader ingått äktenskap
den 26 nov. 1858. Efter att ha erhållit sin första
undervisning i hemmet inskrefs han 1874 i fjärde
klassen af Uppsala högre allmänna läioverk, vid
hvilket han 1880 aflade mogenhetsexamen. För
vinnande at teknisk utbildning begaf han sig på
hösten samma år till den berömda schweiziska
läroanstalten Eidgenössisches Polytechnicum i Zürich,
där han vann inträde på mekaniskt-tekniska
afdelningen. Efter fullständigt genomgången kurs
utexaminerades han därifrån i augusti 1883, hvarefter
han förvärfvade sig ytterligare utbildning genom
deltagande i arbetena på verkstadens ritkontor och
ett flertal studieresor i Tyskland, Schweiz,
Österrike och England. 1888 blef han efter praktiskt
medarbete i affärens olika grenar firmans prokurist
och upptogs från och med 1896 års ingång till
med-delägare i densamma.
Visserligen har Antenor Nydqvist ända tills de
sista åren omedelbart deltagit i ledningen af
verkstadens angelägenheter: än i denna dag är han vid
full andlig vigör trots hundraårsålderns annalkande
och särskildt har ingen nedgång förmärkts hvarken
i hans ljusa framtidstro eller i den klart
målmedvetna energi, hvaraf hela hans lifsgärning fått sin
kanske mest karaktäriserande färgläggning. Men
det är omisskänligt, att från sonen kommit den
hufvudsakliga delen af den mångfald nya uppslag, som
är utmärkande för verkstadens historia under det
sista kvartseklet och som väsentligt b:dragit att göra
den till den för vårt lands förhållanden fullständigt
enastående anläggning den otvifvelaktigt måste
anses vara, när man betänker, att den fortfarande
arbetar utan anlitande af aktiebolagsform.
Herman Nydqvists befruktande inlägg låta sig
igenkänna i snart sagdt alla rörelsens olika grenar.
Sålunda torde man icke göra sig skyldig till
misstag, om man återför till honom tanken på
upprättandet af ett eget martinverk vid verkstaden, låt
vara att det 1902 var den 86 årige fade n, som när
det gällde den nya anläggningens omfattning, med
samma beslutsamhet, som utmärkt 30 åringen 1847,
gaf svaret: "Vi skola taga steget fullt ut på en
gång och bygga gjuteriet så stort, som platsen
tilllåter". Det var otvifvelaktigt Herman Nydqvist, som
1894 tog initiativet till en egen
materialprofningsanstalt för verkstaden och därigenom gaf den ett stort
försteg i konkurrensen på dess område, där materialets
tillförlitlighet spelar en så oerhördt stor roll, som
fallet är. Det är också han, som organiserat
tid-och sammandragskontorets arbeten på ett sätt, som
utgjort ett mönster för andra verkstäder i vårt land.
Och det är helt visst också han, som ledt
verkstadens arbeten in på nya specialitetsområden utanför
lokomotivbyggeriets. Här ha de senare åren
tillverkats dessa jätteturbiner på 12- à 14,000
hästkrafter, hvilka turisten beundrar vid statens
anläggningar i Trollhättan och snart kommer att beundra
vid det under anläggning varande kraftverket i höga
Norden vid Porjus. Här hj utförts pumpverk till
våra båda största städers vattenledningar, till
Göteborgs vid Alelyckan, och till Stockholms vid
Nors-borg för att icke tala om ett flertal till mindre
samhällen. Här tillverkas luftfjäderhammare och
luftkompressorer, gasmaskiner och suggasverk samt
för öfrigt en mångfald stålgjutgods, som t. o. m.
tört vå t lands natnn med ära öfver hafven. De
ilesta af Axel Welins dä[vertar ha här kommit till
utförande, bl a. de sorgligt ryktbara ombord på
den förolyckade "Titanic", sorgligt ryktbara icke
därför att de icke fungerade mönstergillt, ty det
gjorde de, utan därför att för många af dem saknade
lifräddningsbåtar. Just nu levereras undan för
undan de jätteskrufvar, som äro afsedda för
Panamakanalens slussluckor: längden utgör ej mindre än
8 meter, diametern 11/2, vikten pà hvaije skruf är
910 kg! Anmärkningsvärdt är, att firman erhöll
denna beställning, emedan ingen amerikansk
verkstad såg sig i stånd att fullgöra leveransen inom
föreskrifven tid. — En ytterst löftesrik
fabrikationsgren, som de senaste åren upptagits, är tillverkning
af verktygsmaskiner, hvilkas sinnrika
konstruktioner och storartade precision äro ägnade att
framkalla den högsta beundran.
Alltjämt är det emellertid lokomotivtillverkningen,
som bildar det centrala i verkstaden. Med stor
sorgfällighet följer firman alla nyheter inom
branschen. Nydqvist & Holm skyndade sålunda att
förvärfva sig det första praktiska patentet å
öfverhett-ningslokomotiv och skänkte sålunda vårt lands
järnvägar fördelen af att tidigast möjl gt komma i
besittning af dessa oerhördt bränslebesparande
dragmaskiner. Med vördnad betraktar man de väldiga
ånghästar, som nu flera åt gången äro under
byggnad i uppsättningsverkstaden. Det här afbildade
tusende levererade lokomotivet har andra
dimensioner än "Trollhättan N:o 1"! Riktigast är kanske en
jämförelse mellan detta sistnämnda och det i juli
levererade lokomotivet med tillverkn.-beteckningen
N:o 1000. Tjänstevikten för det förra var 15,939
kg., för det senare utan tender 70,200 kg., längden
öfver buffers var för det förra 6,767 meter, för det
senare 19,476 meter, eldytan 40,a och 168,o
kvadratmeter, dragkraften 1590 och 9600 kg.!
Men så har också verkstaden vuxit i proportion.
Verkstadsbyggnadernas areal upptager nu icke
mindre än 5 tunnland. Krafttillgången stiger till 1580
hästkrafter mot de ursprungliga 50 à 60.
Verktygsmaskinernas antal uppgår till 771.
Men kanske är ir.gen s;ffra bättre ägnad att
belysa driftens nuvarande efter svenska förhallanden
ovanliga omfattning än den, som angifver de till
arbetare och tjänstemän utbetalda lönebeloppen.
Under år 1911 stego dessa till icke mindre än
1,125,333 kr., motsvarande öiver 21.000 kr. i veckan.
Inalles uppgår antalet arbetare och tjänstemän till
omkring 1,100 och öfver 4 0C0 personer hafva sin
utkomst direkt af den sysselsättning verkstaden
bereder. Lägges härtill den folkmängd, som i sin
ordning såsom handlande, Handtverkare o. s. v.
tillfredsställer denna persorals behof, förstår man, att
det icke ligger rågon öfverdrift i vårt påstående i
början, att halfva Trollhättans invånaretal har sin
utkomst af det företag, hvartill grunden lades
midsommaraftonen 1847.
Rikligt erkännande har ock kommit Antenor och
Herman Nydqvist till del icke blott af Trollhättans
samhälle, hvarinom den förre fyllt och den senare
alltjämt fyller viktiga funktioner, utan äfven i form
af yttre utmärkelser. När Antenor Nydqvist H07
fyllde 90 år, telegraferade konung Oscar; ’Jag
lyckönskar till de 90 åren tillryggalagda på arbetets
och hederns aldrig frånträdda väg". "Aldrig
hafva kungsord varit sannare, aldrig välförtjäntare",
skrifver minnesskriftens förfaitare med rätta. Med
undantag för årtalet kunde omdömet lika väl gälla
sonen. Och det må vara tillåtet att uttrycka en
förhoppning, att äfven årantalet må komma med åren!
Herman Nydqvist har värdigt och framgångsrikt och
med sällsynt ansvarskänsla fullföljt de ärorika
traditioner, hvilka fadern knutit till den industriella
anläggning, som utgör hans ärorika lifsgärning.
- 837 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
