Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 33, den 17 maj 1914 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MÄRKLIG OPERADEBUT.
Foto. Jccger, Sthlm.
ROSA GRUNBERG.
De planer på en omvandling
från operettdiva till
operasångerska, hvilka ryktet sedan
någon tid velat tillägga Rosa
Grimberg, hafva nu trots de
upprepade dementierna bragts till
verkställighet i och med fröken
Grimbergs d. 8 maj på K. Teatern ,
i Stockholm absolverade debut
som Tosca i operan med
samma namn. Debuten, hvilken af
hufvudstadens
musikintresserade kretsar motsetts med
lifligaste förväntan, formade sig
skapade världen såsom en
bilderbok, där Guds kärlek mötte
blicken, hvart man vände sig.
Men nu stod han på
predikstolen som en vanlig präst och
nere i bänkarna gäspade man
allmänt.
Och sedan man en tid
beklagat hans olycka, blef man trött
och upphörde att gå i kyrkan.
Men stadsbyggaren, som satt i ett hörn och hörde
hur broderns röst vardt svagare och liflösare för
hvar söndag, han tänkte och tänkte, så att hjärnan
blef röd.
IV.
En dag gjorde han ändtligen sin bror ett förslag.
Han hade sett, hur pastorn icke blott vandrade
långa promenader utan också irrade i sitt hem, och
ögonen sökte och sökte som för att finna något
att stanna vid, men allt tycktes vara tomhet och
skuggor omkring dem.
Då fick stadsbyggaren en idé och frågade pastor
Harju, hvarför han inte lät göra en liten staty af
gossen. Det fanns ju porträtt af honom i helfigur,
många till och med, och om en bildhuggare finge
dem att gå efter, skulle han lätt kunna utföra idén.
För första gången efter gossens död sköt en
stråle af lif ur pastorns ögon. Och strax efter denna
dag reste han till hufvudstaden, och när nästa vår
blommade, restes i hans skuggiga trädgård en liten
staty af den döde sonen. Han stod där som
lifslefvande med portören på ryggen och en blomma
i hand, och han såg uppmärksamt uppåt, som om
någon stått framför honom och förklarat blommans
hemlighet. Denne någon var pastor Harju själf.
till en fullständig succés för den
populära konstnärinnan.
Bifallet från den fulltaliga publiken
var öfverströmmande hjärtligt
och i oafbrutet stigande tills det
efter slutaktens ridåfall antog
ovationsartad karaktär. Äfven
kritiken konstaterar
samstämmigt och oförbehållsamt, att det
med så friskt mod vågade
försöket utfallit synnerligen
lyckligt och att debuten är att anse
som en beaktansvärd
konstnärlig framgång.
denna gång genom
stadsbyggaren. Han förde sina vänner fram
till prästgårdens plank, och
därifrån sågo de den lilla statyn.
Vännerna förde sina vänner dit,
och så passerade hela staden där
förbi, och när de sågo pastor
Harju och hans döde son i tyst
samtal om de vackra
sommaraftnarna, då begrepo de allt och gingo bort helt
stilla för att icke störa honom.
ZltoM: Bengt bvjversyarrt
Till illustr å sid. 520.
Årets hästutställning, den tjugonde i ordningen och med
afseende på deltagandet den största hittills har gått af stapeln
i Stockholm den 8—11 maj under ett ostadigt väder men i
andra afseenden lyckligt genomförd. Programmet var i det
stora hela likt föregående års med prisbedömning på
Djur-gårdsslätten, prisridning på fältridtklubbens bana, uopvisning
af ridhästar samt prishoppning i Stadion, ryttarfesten i cirkus
samt på Hasselbacken middag, bal och diskussionsmöte. I
pnsndningen den 8 maj för arméhästar ridna af officerare
afgick öfverstelöjtnant Boltenstern med segern å en fuxvallach
tillhörig lifhusarerna och dagen därpå hemförde löjtfiant
König å öfverste Muncks Jaspis första priset. I den medelsvåra
prishoppningen segrade löjtn. P. Malmsten å Whynot och i
den svåraste löjtn. Ch. Lewenhaupt å Arvo. Medan täflingen
för ekipage denna gång var borttagen, hade några nyheter
lagtsin i cirkusuppvisningarne och ett af de nya nummer som
här väckte den eleganta och fulltaliga publikens bifall var en
kadrilj på Qottlandsruss samt några djärfva hopp af dess
unga ryttare och ryttarinnor.
V.
Nu blåste åter sommarvind, och fönstren i
prästgården stodo öppna, i pastorskans arbetsrum
kvittrade kanariefåglarna, i pastorns syntes han själf och
hans andra gosse, och de ordnade växterna och
böckerna, som så länge fått ligga glömda.
Men hvarje morgon och afton gick pastor Harju
till sonens lilla staty och stod där länge försänkt i
tankar. När han kom därifrån, lyste hans ögon och
hela hans ansikte, och han skref så vackra
predikningar, att stadsborna strömmade till kyrkan och
kände sina hjärtan mer upplyfta än fordom.
Och de undrade, hvad som åstadkommit denna
förändring hos pastor Harju. Svaret fingo de äfven
MEDDELANDE
till H. 8. D:s Medarbetare.
Skönlitterära bidrag,
hvilka städse i tur och ordning snarast granskas,
HONORERAS OMEDELBART EFTER
ANTAGANDE eller retnrneras i motsatt fall derest
20 öre porto åtföljt manuskript
BLIF MEDARBETARE l HVAR 8 DAG
Redaktionen.
- 518 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
