- Project Runeberg -  Hvar 8 dag / Årg. 17 (1915/1916) /
66

(1899-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 5, den 31 oktober 1915 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PEHR SWARTZ.

TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.

Få släkter äro till den grad genom många
generationer knutna till ett och samma stadssamhälle
i den svenska landsorten som den Swartzska till
Norrköping. Det är snart två hundra år sedan
den medlem at familjen föddes, som först förenade
dess namn med stadens, och utsikterna äro de
bästa, att det fruktbringande samarbetet mellan
den sällsynt affärsdugliga köpmanssläkten och det
idoga samhället vid Motala ström alltjämt skall
komma att fortsättas.

Mången har säkerligen undrat öfver sättet, hvarpå
familjen stafvar sitt namn; hvarför skrifves det
icke Schwarz? Förklaringen är enkel. Familjen
är icke tysk utan äktsvensk till sitt ursprung och
namnet Swartz har intet att göra med adjektivet
"svart", utan härleder sig från Svartsång i Kroppa
socken af Värmland, där bergsmannen Olof
Persson i början af 1700-talet hade sitt hemvist. Af
hans tre söner, hvilka först lade sig till med det
nu allmänt bekanta släktnamnet, drog den
mellerste, Petter, till Norrköping, blef där köpman och
grundade vid seklets midt en snusfabrik, hvarpå
han erhöll privilegier 1753 och som bibehållit sig
ända tills den för två år sedan uppslukades af det
nya tobaksmonopolbolaget. Det är emellertid icke
bara tobaksindustrien, som haft iörmånen att njuta
godt af den Swartzska släktens driftighet och
intresse. Äfven inom spannmålsbranschen har den
gjort sina insatser och det är inom den, som den
medlem af familjen, som i dag presenteras för
fi. 8. D:s läsare, förnämligast förtjänt sina sporrar.

Pehr Johan Jakob Swartz är född i Norrköping
den 21 oktober 1860 och har således i dagarne fyllt
femtiofem år. Föräldrarne voro Jacob Erik Swartz,
och hans maka Carolina Elisabeth Forsgrén. Efter
mogenhetsexamen vid hemstadens
elementarläroverk bedref han liksom sin broder, förutvarande
finansministern, ett par år studier, dels vid
universitetet i Uppsala, dels vid Tekniska högskolan, men hann
icke slutföra dessa med anledning af faderns
inträffade sjukdom och år 1881 följande död. Han
blef nu chef för firman J. Q. Swartz, hvilken
under hans ledning vunnit ytterligare storartad
utveckling och numera ombildats 111 ett bolag,
Kvarnaktiebolaget J. Q. Swartz, i hvars styrelse Pehr
Swartz sedan 1914 är ordförande. Sedan 1911 har
han emellertid förlagt sin hufvudrörelse utanför
staden till Djurön i Dagsbergs socken. Här har,
skrifver författaren Birger Mörner i Svenska
Turistföreningens årsskrift, en nytt slott rest sig i
stället för fursteslottet Bråborg, en skapelse ur
nyttans tidehvarf. "Det är världens utan tvifvel
ståtligast belägna kvarn, som från en klippa högt öfver
vattnet reser sina murar och tinnar. Då det
skymmer öfver Bråviken och du plötsligt och oväntadt
varsnar denna väldiga byggnad med nobla och
enkla linjer stiga öiver vattet, gripes du af undran
om du drömmer eller om ett fantastiskt sagoslott
plötsligt stigit ur vågorna". Det underbara har
skett, att en fabrik med industriens
hypermodär-naste rekvisita kommit att läggas på ën ur
estetisk synpunkt sällsynt pretentiös och riskabel plats,
men utförts så, att densamma, i stället för att
misspryda, förlänar den vackra viken ökad charm och
nytt, brusande lif. Det vittnar högt om Pehr
Swartz’ odlade smak och natursinne, att han
lyckats åstadkomma ett så lyckadt resultat.

Vi nämnde ofvan, att "familjen Swartz’ historia
var sammanbunden med Norrköpings stads. Pehr
Swartz’ gör härifrån intet undantag. Redan tidigt
valdes han till stadsfullmäktig och avancerade snart
nog till platsen vid den dåvarande Andra kammar-

talmannens Axel Swartlings sida som
kommunalrepresentationens vice ordförande. När han med
1908 års utgång lämnade stadsfullmäktige på grund
af en intressekonflikt med Norrköpings stad
rörande äganderätten till viss vattenkraft i Motala
Ström, som det visade sig omöjligt att lösa utan
rättegång, erhöll han det vitsordet, att knappast
någon annan under de senaste åren nedlagt så
mycket gediget arbete på de kommunala
angelägenheterna som han. Och från alla håll
beklagades, att en man med hans samvetsgrannhet
i de kommunala frågornas beredande och hans
betydande sakkunskap gått förlorad för
stadsfullmäktigförsamlingen. Han hade då varit ledamot
i alla de viktigare kommunala styrelserna: i
stadsfullmäktiges beredningsutskott, i drätselkammaren,
i hamnstyrelsen, i folkskolestyrelsen, förutom i
kyrkonämnden och styrelserna för åtskilliga milda
stiftelser. Äfven dessa sistnämnda uppdrag afsade
Swartz’ sig i slutet af 1914, då han nämligen
utflyttade till Djurön och sålunda ur
juridisk-for-mell synpunkt upphörde att vara Norrköpingsbo.

Ett monument åt sin kärlek till fädernestaden
ha han och hans broder satt sig genom Villa
Swartz. I denna, närmast en gåfva af hr Carl
Swartz, har Norrköping fått ett hem åt sina
tidigare så godt som oåtkomligt förvarade skatter ur
det gamla Finspångska biblioteket, och med detta
hem har Pehr Swartz förenat ett präktigt
tafvelgalleri. "Genom dessa båda bröders offervilighet
är", skrifver Birger Mörner, "Oscar Levertins
födelsestad för all framtid räddad från misstanken att i
proportion till sin folkmängd vara Sveriges
konstnärligt och litterärt minst intresserade stad".

Äfven om en annan institution i Norrköping,
nämligen stadens handtverksförening, har Pehr
Swartz gjort sig synnerligen förtjänt. Till ett pris
(230,000 kr.) vida" understigande taxeringsvärdet
(460,000 kr.) öfverlät han nämligen helt nyligen åt
föreningen Norrköpings saluhall, enöfverlåtelse, som
både i ekonomiskt och andra afseenden lofvar att bli
af den största betydelse för föreningens framtid.

Af allmänna uppdrag, som kommit Pehr Swartz
till del utanför de kommunala, må antecknas, att
han 1908—15 varit ledamot af Svenska
stadsförbundets styrelse, att han 1908 insattes i kommittén
för resande af ett svenskt nationalmonument, att
han 1909 var tillkallad som sakkunnig för
uppgörande af ett förslag till en kommunal
jordvärde-stegringsskatt samt att han varit styrelseledamot
eller annars medverkande vid Allmänna svenska
landtbruksmötet i Norrköping 1906, vid utstält
ningen i Stockholm 1909 samt vid Baltiska
utställningen i Malmö 1914.

Förutom i sin egen storartade kvarnrörelse är
Swartz intresserad i ett flertal andra affärsföretag.
Han är sålunda ledamot i styrelserna för Norra
Östergötlands järnvägsaktiebolag (vice ordf.), för
Rederiaktiebolaget Norden i Norrköping (ordf.)
samt för Skärblacka aktiebolag. I styrelsen för
Norrköpings sparbank har han säte sedan 1894.

Af de milda stiftelser, till hvilka Pehr Swartz
knutit sitt namn, må särskildt nämnas
Gustavianska barnhuset, hvars styrelse han tillhört i 22 år
och till hvars omorganisation han själf utarbetat
ett förtjänstfullt förslag, för hvilket hän vid sin
afgång vid senaste årsskifte blef föremål för en
särskild tacksägelse.

Fabrikör Swartz är sedan 1889 gift med Dagmar
Maria Frisell, dotter till framlidne handlanden
Henning Erik Frisell i Göteborg och hans maka, född
Lindberg.

- 66 -

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Dec 21 14:48:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hvar8dag/17/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free