Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 6, den 7 november 1915 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NOBELPRISTAGAREN I MEDICIN FÖR 1914.
Nobelpriset i medicin
för 1914 har, enligt ett
den 29 oktober at
Karolinska institutets
lärarekollegium fattadt
beslut, tilldelats
privatdocenten vid universitetet
i Wien, med. d:r Robert
Baräny, för hans arbeten
om vestibularapparatens
fvsiologi och patologi.
Doktor Båråny, som
tillhör en ungersk släkt,
är född 18 6 i Wien, i
hvilken stad han äfven
bedrifvit sina studier.
Efter att år 1900 hafva
promoverats till
medicine doktor vid
därvarande universitet,
tjänstgjorde han som
läkareassistent vid sjukhus i
Frankfurt a. M. samt vid
den psykiatriska
kliniken i Freiberg i Br.,
men återvände sedan till
Wien och knöts till den
berömda öronkliniken
vid därvarande
universitet.
Doktor Bårånys
vetenskapliga undersökningar hafva
företrädesvis omfattat den del
MED D:R ROBERT BARANY.
Privatdocent vid univirsitetet i Wier.
af hörselnerven som
kallas Vestibular-nerven
och det är hans
banbrytande arbete på detta
område, som tillfört
honom den i Nobelpriset
inneslutna höga
vetenskapliga utmärkelsen.
Med stöd at hans
undersökningar är det nu
möjligt att ställa
diagnosen på en del
sjukdomar af allvarlig art,
hvilka hafva sin källa I
ves-tibularnerven.
Doktor Båråny, som
på grund af kroppsfel
var befriad från
militärtjänst, anmälde sig vid
världskrigets utbrott
som frivillig
militärläkare samt tjänstgjorde
i denna egenskap vid
fästningen Przemyzl. Da
denna i sluiet af mars
föll i ryssarnes händer,
blef han fånge och
befinner sig alltjämt kvar
i rysk krigsfångenskap
med Merw i
Transkaspien som vistelseort, där
han nu tjänstgör som
läkare bland sina fångna
landsmän.
OM FAGELLIEBHABERI OCH EXOTISKA FÅGLAR.
FÖR HVAR 8 DAG AF AXEL ADLERSPARRE.
1.
En ai fàgelliebhaberiets märkesmän har vid
något tillfälle yttrat, att om någon frågade honom
hvem som varit den förste fågelvännen, skulle
han utan tvekan svara: Adam. I själfva verket
förhåller det sig nog också så, att intresset för
fåglarna — liksom för blommorna — hos alla folk
bottnar långt bortom både häfd och saga. Trots
detta är det dock först under de senare
decennierna, som fågelliebhaberiet kan sägas ha slagit
fullt igenom. Många orsaker ha bidragit därtill.
En är gifvetvis, att de alltjämt utökade
förbindelserna mellan olika världsdelar fört fram på
marknaden i allt större artrikedom urskogarnas och
savannernas färgprunkande fågelvärld, som städse
tillvunnit sig hänförda beundrare. En annan är,
att svårigheterna vid hållandet af fåglar väsentligen
reducerats genom de systematiserande arbeten
öfver fågelskötsel, som under denna tid lagts
tram. En tredje är liebhaberiets öppendagliga
betydelse för ett djupare inträngande i vetandet om
fåglarnas animala och psykiska funktioner, i den
biologiska ornithologien. något lika lockande för
amatören som värdefullt för mannen af facket.
Allt som allt har detta verkat, att liebhaberiet i
närvarande stund räknar millioner anhängare, att
tyska och engelska specialfirmor kunnat uppvisa
en årsomsättning på hundratusentals fåglar
hvardera, att antalet arter, som liebhaberiet f. n.
omfattar, kan uppskattas till i rundt tal halftannat
tusende.
Intresset för fåglarna är naturligtvis hos olika
folk någof skiftande. I Sydeuropa är det i
allmänhet begränsadt till sångfåglar. En utpräglad
liebhaber på sådana var påfven Leo XIII. I
Tyskland, Österrike, England, Frankrike, Holland och
Schweiz har det dessutom visat mer eller mindre
stark dragning åt det biologiska hållet. Särskildt
i England, men äfven annorstädes, har
sportuppfödningen omfattats med lifligt intresse. Drottning
Viktoria af England och kronprins Rudolf af
Österrike voro intresserade häraf och tsar Ferdinand at
Bulgarien kan se tillbaka på en hel rad af fall,
där han står som lycklig förste uppfödare. Äfven
hos våra östra grannar intager liebhaberiet en
tämligen hög ståndpunkt. Bland aktiva
fågelvänner där kan antecknas änkekejsarinnan Maria
Feodorovna.
I Tyskland står det emellertid generellt sedt
högst och är bäst organiseradt. Förtjänsten häraf
tillkommer väsentligen d:r Karl Rusz. Det genom
hans propagerande verksamhet lifvade intresset för
kammarfåglarna förde snart till bildande af en
mängd föreningar, på senare år sammanslutna i
ett generalförband, "Die Vereinigung der
Vogel-liebhaber Deutschlands," som i behöriga delar
intimt samarbetar med "Verband der
Tierschutz-vereine des Deutschen Reiches" och statliga organ
för biologiskt ornithologiska frågor.
Föreningsorgan är den at Rusz grundade tidskriften "Die
gefiederte Welt," nu 44-årig och efter Rusz 1899
timade frånfälle stående under den kände
ornitho-logiske skriftställaren Karl Neunzigs insiktsfulla
ledning. Utom "Gef. We!r ägnar ett stort antal
- 83 -
K fler porträtt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
